Den som trodde att toppmötet för FN:s organisation för mat och jordbruk, FAO, som ägde rum i Rom den 3-5 juni, skulle resultera i ett snabbt och tydligt handlingsprogram, med konkreta och direkta åtgärder för att lösa hungerkrisen i världen, misstog sig. Precis som Helga Zepp-LaRouche misstänkt, och upprepat varnat för, utvecklade sig toppmötet till en veritabel kraftmätning mellan krafterna för nationell suveränitet, på ena sidan, och de brittiska imperieintressen som kontrollerar globaliseringen, på den andra.