Grekland fortsätter undgå EU:s bankdiktatur

Den grekiske premiärministern Alexis Tsipras sa i parlamentet den 5 juni att "den grekiska regeringen kan inte gå med på absurda förslag". Det han syftade på var den plan som ordföranden för EU-kommissionen Jean-Claude Juncker tidigare i veckan hade lagt fram som slutbud för Grekland i de pågående förhandlingarna om Greklands lån.

Enligt tidningen Katherimi insisterade Tsipras på att skuldlättnader och ekonomiska stimulanser måste ingå i avtalet för att föra in en lösning på lång sikt för Greklands ekonomiska problem.

- Vi behöver inte bara en överenskommelse, vi behöver en definitiv lösning, både för Grekland och för Europa, som kan sätta punkt för talet om ett grekiskt utträde ur eurozonen, sa han.

- De förslag som hittills har lagts fram innebär samma åtstramning som har varit en del av de grekiska räddningspaketen ända sedan de först inleddes för fem år sedan.

- Att strypa ett lands budget är en moralisk fråga som står i strid med Europas grundningsprinciper, och den väcker välgrundade frågor rörande Europas framtid, sa han.

På söndagen på G-7-mötet den 7.6 svarade Juncker med att anklaga premiärminister Tsipras för att förvränga Greklands långivares (Trojkans) position. Juncker sa:

- Jag ha inga personliga problem med Alexis Tsipras, snarare tvärtom. Han var min vän, han är min vän. Men vänskap kräver, för att upprätthållas, vissa minimikrav.

Uppenbarligen inkluderar dessa "minimikrav" en beredskap att döda sitt eget folk.

Den grekiske finansministern Yanis Varoufakis attackerade i en bloggkommentar samma dag Junckers och EU-kommissionens ståndpunkt. Varoufakis skrev:
"Ytterligare åtstramning krävs av en ekonomi som står på knäna, efter den häftigaste dosen åtstramning som något land någonsin har genomlevt i fredstid. Inget erbjudande om skuldlättnader. Ingen plan för att få fart på investeringarna. Och helt klart, fortfarande inte, inget "Tal om hopp" för detta krossade folk."

Det Varoufakis syftade på med det senare var ett tal hållet av den amerikanske utrikesministern James F. Byrnes 1946 efter Andra världskriget, som hade givit tyskarna hopp.

Det Grekland kräver är en skuldkonferens för alla EU:s krisländer där skulderna på ett ordnat sätt skrivs ned och EU:s ekonomiska politik läggs om till att åter börja investera i den reala ekonomin och sätta sina miljoner arbetslösa i produktivt arbete. Grekland lyckades skjuta upp IMF-betalningen på fredagen den 5.6 till slutet på månaden. Man utnyttjade en IMF-regel som tillåter skuldländer att samla sina räkningar till den sista dagen i månaden. EU vågade inte sätta något emot eftersom man är rädda att utlösa en ännu värre bankkrasch än efter Lehmankraschen 2008. Nu har Grekland lyckats förskjuta avgörandets stund till samma datum då även EU:s skuldavtal med Grekland också måste förnyas.

Grekland har under tiden skaffat sig stöd från BRIKS-länderna och har ansökt att gå med i deras Nya utvecklingsbank och valutastödsamarbete. De anser sig starka nog att fortsätta dra sig undan EU:s bankdiktatur.

EU blinkade och vågade inte sätta hårt mot hårt. Det enda EU har att komma med är tomma hot, hot som kommer ställa till kaos mest för dem själva, om de sätts i verket.

Läs mer om Greklands förslag till skuldkonferens här
http://www.larouche.se/nyheter/2015/02/05/vad-ligger-bakom-den-grekiska-...
http://www.larouche.se/nyheter/2015/03/16/grekland-vembar-skulden
http://www.larouche.se/artikel/riksdagman-schlyter-stoder-europeisk-skul...
Läs om Marshallplanen för Medelhavsområdet: http://larouche.se/nyheter/2012/06/24/marshallplan-for-medelhavsomradet