Ge Sverige en uppgift: Dags ta fram stora resväskan!

Sveriges ministrar, politiker och företagare måste nu ta fram stora resväskan för att resa ut till världens nya stora byggplatser för att ordna jobb i Sverige. Som tur vad står gigantiska projekt på rad sedan sommarens toppmöte med BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien Kina och Sydafrika) i Fortaleza i Brasilien den 14-16 juli. I samband med höstens generalförsamling i FN presenterades ytterligare ett gigantiskt projekt av premiärminister Ravendra Modi från Indien. Inför 18.000 jublande indier-amerikaner i Madison Square Garden presenterade Modi projektet att rena Gangesfloden till år 2019 då det är 150 år sedan Indiens frihetsledare Mahatma Gandhi föddes. Denna gigantiska uppgift som tillsammans med Modis renlighetskampanj, kan betyda enormt mycket för de fattiga i Indien där 53 procent av befolkningen inte har tillgång till toaletter. Skall Sverige vara med på detta behöver svenska politiker och företagare som så många andra börja vallfärda till Ganges.

Det är absolut nödvändigt att Sverige börjar en gigantisk exportsatsning till BRICS-länderna och de projekt de dragit igång i hela Tredje världen. Den svenska statskassan är redan på minus och det kommer inte finnas resurser till den nya regeringens ambitioner. Vad som kommer att behövas är hundratusentals nya jobb för att öka skatteinkomsterna. Men någon större satsning på inhemsk infrastrukturutbyggnad är inte möjlig. Regeringen har nämligen sagt ifrån att det statsfinansiella ramverket skall behållas. Det betyder också nej till att separera ut statliga investeringar till en separat kapitalbudget [1] som man kan finansiera med lån. Ingen i Riksdagen har ens börjat andas om att Sverige enligt amerikansk förebild från Franklin Roosevelts New Deal börjar skapa statliga krediter [2] riktade till sådana infrastrukturprojekt. Idag är det bara banker som åtnjuter sådan favörer från Riksbanken och ECB, inte arbetslösa ungdomar.

Det som återstår för att öka statens inkomster, är att skapa massor med nya jobb genom en gigantisk exportsatsning. Var kan då en sådan exportsatsningen lyckas?

Den europeiska marknaden är döende, likaså den amerikanska. Det som växer är Asiens, Afrikas och Latinamerikas ekonomier och det håller på att ta en enorm fart med de projekt BRICS-länderna har initierat sedan sommarens toppmöte. Det redan igångsatta bygget av en ny Suezkanal är Afrikas största projekt. En ny Panamakanal har också beslutats genom Nicaragua, som är ett gammalt svenskt biståndsland. Massor med projekt har avtalats genom den febrila reseverksamheten som ledarna för BRICS-länderna ägnat sig åt. Inte bara länder, utan också många enskilda projekt är så viktiga, att de behöver personliga besök av svenska politiker och och industridelegationer. Sverige har givits en chans att överleva sin ekonomiska kris genom BRICS-ländernas enorma satsningar om de svenska ministrarna, politikerna och företagarna tar chansen att samarbeta och börjar resa. Men det räcker inte med den lilla kabinväskan. Det är dags att ta fram stora resväskan!

Nedan följer en lista på resmål från ett litet urval av de projekt som initierats av BRICS under sommaren. De fanns i texten till det flygblad som delades ut till alla ledamöter vid Riksdagens öppnande.

Se ytterligare BRICS-nyheter i nyhetsbrevet Monitors temanummer om BRICS, på facebooksidan för Laroucherörelsen i Sverige - EAP, på LaRouchePAC.com eller LaRouchepub.com.

Premiärminister Modis historiska tal i Madison Square Garden finns att läsa på engelska här: http://axiomatica.org/whats-happening-right-now/4-powers-aliance/1620-translation--narendra-modi-prime-minister-of-indias-speech-at-the-madison-square-garden-in-nyc

BRICS-dynamikens nya projekt

Med en kraftig acceleration efter toppmötet som BRICSländerna höll den 14-16 juli 2014 i Fortaleza i Brasilien tillsammans med de latinamerikanska länderna, har bl.a. följande projekt initierats:

Nicaraguas nya Panamakanal: 9 juli fastslogs kanalens sträckning av landets president Daniel Ortega. Kina hjälper Nicaragua med projekteringen av kanalen, en konstgjord sjö, två hamnar, en flygplats, järnvägen och motorvägen, nya fabriker för cement och stål.

Transkontinentala järnvägen Brasilien-Peru: 17 juli slöts avtal om att Kina skall projektera denna landförbindelse mellan Atlanten och Stilla havet.

Boliviansk kärnkraft och infrastruktur: 16 juli slöts avtal mellan Ryssland och Bolivia om ett kärnenergiprogram, ett vattenkraftverk och ett värmekraftverk. Kina erbjuder samma dag samarbete för en andra boliviansk satellit. 25 september tillkännagav presidenten att Kina skall finansiera ett nytt strategiskt stålverk vid en av världens största järnmalmsfyndigheter vid Mutun i östra Bolivia.

Argentinsk infrastruktur: 12 juli gjordes avtal med Ryssland om den argentinska kärnkraftsreaktorn Atucha III. Den 18-21 juli gjordes avtal med Kina om kraftverket och vattenregleringsprojektet Néstor Kirchner-Jorge Cepernic i Santa Cruz, upprustningen av Belgrano Cargasjärnvägen och den fjärde argentinska kärnkraftreaktorn.

Mexiko "Norra ekonomiska korridor": 5 september gjordes avtal om kinesisk finansiering av järnvägsprojektet Nayarit-Chihuahua-New Mexico som ingår i projektet att skapa Iberoamerikas största djuphamn i Peurto Nayarit.

Kina-Indiens samarbetsprojekt: Under president Xis statsbesök i Indien 17-20 september tecknades avtal om ekonomiskt samarbete om thoriumdrivna kärnkraftsteknik kring Indiens och Kinas försöksreaktorprojekt, kinesisk teknik för järnväg, hamnbyggen och vattendirigeringsprojekt samt för den nya järnvägsförbindelsen från Kina till den indiska hamnstaden Kolkata i Bengaliska viken.

Japanska höghastighetståg till Indien: 1 september skrevs avtal om japansk finansiering, teknik och drift av Bullettåg i Indien.

Hamnen Rajin i Nordkorea: 18 juli öppnades den ryskbyggda hamnen i Rajin med den nya järnvägen till Ryssland.

Ryskkinesiska gasledningar: 1 september öppnades första delen av den 4000 km långa gasledningen som avtalades i maj i världens största affärsavtal. 17 september tillkännagavs att ytterligare ett jättelikt 30-årigt ryskt-kinesiskt gasavtal, med en gasledning på en mer västlig rutt, skall avtalas i november.

Maritima sidenvägen och Mekongprojektet: 10 augusti beslutade Kina och Sydosiens länder i ASEAN-gruppen att fördjupa sitt strategiska partnerskap för utvecklingen av dessa projekt.

Sydostasiens största dammbygge: 16 september skrev kinesiska Tre raviners damm kontrakt med Myanmar om att bygga Sydostasiens största damm i Salweenfloden.

Utvecklingskorridoren Kina-Singapore: Första projektmötet den 12 september överenskom om denna utvecklingskorridor från Nanning resp. Kunming i Kina för att med både järnväg och motorväg förbinda Kina, Vietnam, Kambodja, Laos, Thailand och Malaysia med Singapore på Malackahalvöns sydspets.

Egyptens nya Suezkanal: Egyptens president har satt igång bygget av en ny Suezkanal helt finansierad av landets egna resurser. Kanalen skall möjliggöra mötande trafik och innefattar sex tunnlar under kanalen och bygget av nya hamnstäder med 1,5 miljoner arbetsplatser. Den nya kanalzonen utgör slutpunkten för den Maritima Sidenvägen från Kina och Indien.

Kärnkraft i Egypten: 12 augusti lovade Ryssland bistå med bygget av kärnkraftverk i Dabaa på Egyptens nordkust.

Höghastighetståg i Afrika: I juni erbjöd Kina att bygga ett nät för höghastighetståg mellan alla afrikanska huvudstäder.

Kärnkraft i Sydafrika: 17 juni tillkännagavs planerna på att bygga sex nya kärnkraftverk i Sydafrika med största möjliga egentillverkning av komponenterna samt full kontroll på bränslecykeln. Den 28 augusti erbjöd Ryssland samarbete för att att skapa en kärnkraftsindustri i Sydafrika som redan har ett kärnkraftverk i drift och 5,5 procent av världen utvinningsbara urantillgångar.

Stålverk i Sydafrika: 12 september tillkännagavs att en kinesisk stålkoncern tillsammans med Sydafrikas statliga industriutvecklingsbolag skall bygga ett nytt stålverk i Limpopoprovinsen där det finns stora järnmalmsfyndigheter för att i ett första steg producera 3 miljoner ton handelsstål och i senare skede 5 miljoner ton.

[1] Angående principerna för kapitalbudgetering läs artikeln: Lyndon LaRouche: Hur man skapar kapital för en ekonomisk återhämtning i tidningen Ny Solidaritet mars 2006, sid . 6: http://www.larouche.se/artikel/bygg-jordens-nasta-50-ar-med-larouche

[2] Läs om hur ett inhemskt kreditsystem fungerar här: http://www.larouche.se/artikel/kreditsystem-for-full-fart-i-produktionen