Cypernmodellen lotsas igenom Europaparlamentet

Politiken att börja rädda banker genom att beslagta innehaven på kundernas bankkonton, såsom gjordes på Cypern, håller på att godkännas av Europaparlamentet. Men det är inte de egna småbankerna kunderna skall tvingas rädda, utan det mest spekulativa i det internationella finanssystemet, derivaten, tillsammans med de några av de internationella storbanker som sköter det mesta av derivathandeln.

Det är den svenske ledamoten Gunnar Hökmark som är samordnare för detta lagförslag. Sedan ett antal ändringar införts godkände Europaparlamentets ekonomiutskott förslaget den 20 maj 2013 med 39 röster mot 6. Ändringarna trumpetades ut som avgörande för att skydda bankkunderna, vars tillgångar under 100.000 euro aldrig skall kunna beslagtas, och de tillgångar därutöver "endast i sista hand". Företag och institutioner har ingen sådan garanterad summa utan deras bankkonton kan beslagtas från första kronan, vilket gjorde att handeln slog tvärstopp på Cypern när deras kassor försvann till 60 procent. Det var ramaskriet från denna katastrof som fick Europaparlamentet att ändra lite på prioriteringsordningen, så att kontoinnehavarna sattes före bankens långivare i stället för i samma kategori som i Hökmarks tidigare förslag. Men denna förändring är närmast kosmetisk.

Fortfarande skall de systemviktiga derivaten ha sina pengar först, liksom de systemviktiga finansinstitutionerna. För Cyperns banker beslagtogs bankkontoinnehaven därför att den "systemviktiga" Europeiska centralbanken i första hand skulle ha tillbaka sina lån till de två Cypernbankerna. Skall derivatmarknaden skyddas genom att betalas först, går bankens alla pengar åt och insättarna förlorar sina pengar även om de har företräde framför både aktieägare och bankens långivare. Även om banken saknar derivat och lån till "systemviktiga finansinstitutioner", så kan banker i kris slås samman med sådana som har sådant. Därmed kan alla bankkonton i alla banker användas för att rädda den värsta spekulationen.

Hökmark och hans majoritetsvänner i Utskottet säger sig ofta värna om företag och vilket är kärnan i svenska regeringens politik att skapa jobb, dvs. "arbetslinjen". Här slår man sönder den reala ekonomin för att första hand försöka rädda några spekulanter som förlorat på sitt kasino. Efter Europaparlamentets godkännande av bankernas stöld av sina kunder konton, återstår mötet mellan finansministrarna och sedan premiärministrarna i Europeiska rådets toppmöten. Att Reinfeldt eller någon annan där skulle säga emot, har inte särskilt höga odds. Större chans än att det synarkistbankvänliga EU ändrar politiken, är att hela eurosystemet brakar ihop och olika länder själva skyddar sina bankers kunders konton genom att nationellt införa bankdelning.

Än tydligare blev Hökmarks företagsfientliga politik, när den parallella frågan om bankdelning behandlas i Europaparlamentets ekonomiutskott den 18 juni. Bankdelning har nämligen skilts ut från frågan om hur banker skall rekonstrueras, eftersom bankerna inte gillar det. Förslaget till bankdelning bygger på EU-kommissionens expertgrupp under ordförandeskap av den finske riksbankschefen Erkki Liikanen, vilket var långt från Glass-Steagall. Istället för att dela bankerna ordentligt i olika bolag med skilda ägare och personal, föreslår EU-kommissionen att bankernas skall delas inom banken i olika avdelningar. På så sätt kan i alla fall förlusterna från kasinot hamna på den "säkra" bankdelen. Samtidigt kan kundernas insättningar fortsätta lånas ut till spekulationsdelen av banken.

Bankerna är trots svagheten i EU-kommissionens bankdelningsförslag så rädda för det att man försöker skjuta upp det, samtidigt som man med expressfart vill införa Cypernmodellen för hela EU. Bankdelningsförslaget hade 400 ändringsförslag, varav en från den italienska ledamoten Claudio Morganti om att skärpa förslaget till en full bankdelning. Detta stöds dock inte av Hökmark, vilket visar att hans stöd för Cypernmodellen inte är något misstag.

En annan ledamot i Ekonomiutskottet, den oberoende österrikiske ledamoten Hans-Peter Martin, skriver i sin blogg att många av ändringsförslagen har dikterats av banklobbyn. Martin pekar ut speciellt ut Hökmark och den lettiske nyliberalen Krisjanis Karins för att de "argumenterar som finanslobbyister" när de tillsammans insisterat på att bankdelning skulle "kunna äventyra funktionaliteten för hela banksektorn inom EU". "I stället är sanningen den exakta motsatsen", kommenterar Martin, som också pekar ut "den skandinaviska liberala trion" Olle Schmidt, Folkpartist från Sverige, Anne E. Jensen, Venstre, Danmark och Nils Torvalds, Svenska Folkpartiet, Finland.

Läs mer om Cypernmodellen på: http://larouche.se/artikel/finansoligarkins-cypernmodell

Förslaget till införande av Cypernmodellen i Europaparlamentet: http://www.europarl.europa.eu/document/activities/cont/201306/20130605ATT67282/20130605ATT67282EN.pdf