Hökmark backar om Cypernmodellen

Den svenske europaparlamenterikern Gunnar Hökmark har fått kalla fötter och backar från sin tidigare politik att göra EU:s åtgärdspaket mot finanskrisen på Cypern till en modell för hela EU. Företagare och andra insättare på Cypern fick se 60 procent av sina bankkonton helt beslagna och endast begränsad tillgång till resten av sina pengar. Till Dagens Nyheter den 12.4 sa Hökmark:
- Cypernlösningen med att ta insättarnas pengar skulle inte vara möjlig i något annat EU-land. Den skulle drabba normala företag så hårt att hela landets ekonomi skulle hamna i kris.

I stället har Hökmark lanserat "den svenska modellen" och fått stöd i Europaparlamentets Ekonomiutskott ifrån alla stora partigrupper inför ett möte där den 24 april, då man skall ta ställning till EU:s nya bankkrislagstiftning. Det innebär en revolt mot EU-kommissionen, som inte kan få igenom lagar utan Europaparlamentets stöd. EU:s nya bankkrislagstiftning är en del av den bankunion som EU-kommissionen vill ha för att i centralisera hela hanteringen av bankkrisen,och därmed i praktiken all EU-ländernas hela ekonomiska politik till EU-kommissionen och ECB. Därmed har Hökmark och partigrupperna i Europaparlamentet ställt sig i vägen för hela det internationella banketablissemangets lösning på Eurokrisen.

Det som fått Hökmark och många med honom att reagera, är de förödande effekterna för det lokala näringslivet på Cypern av den kvantitativa stölden av bankkonton, kallad "bail-in" (skuldnedskrivning). I en artikel i Bloomberg news den 9 april uttalar sig Hökmark via ebrev om hur han tänker skydda insättarnas pengar utöver de 100.000 kr för privatpersoner som är garanterade av staten.
- Oskyddade insättningar skall vara inom ramen för de s.k. bail-in reglerna. Men, de skall ges prioritet i rangordningen av fordringsägare före oskyddade obligationsinnehavare [långivare till banken] för att tillförsäkra att insättarnas risker minimeras.

Enligt den tidigare rangordningen i den av EU-kommissionären Barnier föreslagna nya bankkrislagstiftningen skulle bankkrishandläggarna först stryka det egna kapitalet (aktieägarnas insatser) i en krisbank. Därefter skulle förlusterna tas av fordringsägarna i rangordning med oskyddade insättningar (över 100.000 euro) i samma rangordning som bankens obligationsinnehavare. Fordringar på banken som är garanterade med panter eller andra tillgångar skulle dock få tillbaka sina pengar först, skriver Blomberg med en formulering som döljer en avgörande fråga som kommer att behandlas sedan Hökmarks ståndpunkter klargjorts.

I DN-artikeln kritiserar Hökmark EU:s nya bankkrislagstiftning på fler punkter. Enligt förslaget skall bankerna avsätta motsvarande 1 procent av insättningarna till nationella avvecklingsfonder, som tillsammans skulle uppgå till 80 miljarder euro till 2018, för att minska risken för bankkonkurser.
- EU-kommissionen säger att skattebetalarna på det sättet inte ska behöva betala för kraschande banker. Det är en inställning som är sympatisk, men orealistisk. Avvecklingsfonderna räcker inte. Om man har en stor systemkris är det bara staten som kan gå in och skapa stabilitet, säger han.

Hökmark har därför övertygat Europaparlamentets ekonomiutskott att låta staten gå in vid bankkriser och nationalisera bankerna, som gjordes i svenska bankkrisen 1990-94 och nyligen mot bankerna Carnegie och HQ-bank. Det är Anders borgs "tuffa" linje mot bankerna, som Hökmark försöker exportera. Till DN säger Hökmark skämtsamt:
- Jag har varit mer framgångsrik än Anders Borg!

Borg har nämligen inte fått något gehör för denna "svenska modell" bland EU:s finansministrar.

Svenska modellen innebär att staten låter ägarna förlora sitt kapital i rekonstruktionen av banker, men det innebär också en enorm risk eftersom staten samtidigt övertar bankens skulder. Vid stora bankkriser där banker i storlek av hela landets årsproduktion (BNP), kan staten bli skyldig gigantiska summor och själv komma på obestånd. Som Islands riksbankschef många gånger påpekat, fanns det ingen möjlighet för dem att överta bankernas hela skulder. Då skulle ingen kreditvärdighet och betalningsförmåga funnits kvar för den isländska staten. Samma gäller för Sverige med banker motsvarande 4,5 gånger och för Luxemburg med med banker 24 gånger BNP.

Hökmark kan inte skydda insättare och företag genom sitt förslag att enligt "svensk modell" ta över bankerna om förtroendet för staten och valutan bryter ihop. Modellen är inte heller särskilt svensk eftersom denna typ av förstatligande gjordes av den brittiska regeringen i finanskrisen 2008 med bankerna Northern Rock, Bank of Scotland och Lloyd´s Bank, till enorma kostnader för statens budget. Endast en fullständig bankdelning enlig Glass-Steagall kan skydda insättarna, för då är bankernas stora spekulationsförluster bortseparerade. Med väsentligt mindre förluster finns möjlighet att hålla igång affärsbanksdelarna som sköter insättarnas konton, betalning, bankomater och företagskrediter, med små om ens något stöd så att företag och människor kan skyddas.

Det varken Bloomberg, Hökmark eller de flesta kommentatorer nämner, är den grupp av speciella "super-prioriterade" fordringar som bakom ryggen på EU-medborgarna och deras nationella parlament smugits in i EU-förslaget till nya bankkrislagstiftning. Före allt annat, dvs före alla lokala företagares och människor bankkonton ges super-prioriteten åt fordringar från institutioner som är "viktiga för den finansiella stabiliteten" såsom Europeiska Centralbanken och sådana motparter i derivattransaktioner.

Ett nyligen upptäckt internt EU-dokument från i slutet av 2011 visar på just denna avsikt med EU:s nya bankkrislagstiftning. Dokumentet heter "Diskussionsunderlag om skuldnedskrivningsverktyget - bail-in" och är en manual för hur det skall användas. Där står tydligt att "Snarare än att förlita sig på skattebetalarna, behövs en mekanism för att förhindra spridning till andra banker .. Den skall göra det möjligt för myndigheter att sprida ohanterliga förluster till bankers aktieägare och kreditorer [insättare]." Därför behövs skuldnedskrivningsverktyget - bail-in enligt dokumentet. "Verktyget" skall vara så starkt och omfattande att ingen skall komma undan det: "En bred tillämpning är att föredra för att verktyget skall göras verkningsfullt och omöjligt att kringgå på något sätt."

Men just poängen att göra undantag, super-prioritet, för att skydda "systemets finansiella stabilitet" framförs tydligt och det helt skamlöst för den mest spekulativa finansmarknaden - derivathandeln. "Skulder som har sitt ursprung i derivataffärer skall också, i princip, omfattas av verktygets tillämpning. Emellertid, är inte tillämpningen av verktyget för sådana affärer så strikt lagligt tillämpliga som för andra skulder eftersom det kan skapa oro ifråga om den finansiella stabiliteten."

Detta beskydd av derivataffärer visar att hela EU:s nya bankkrislagstiftning syftar till att hålla igång den grupp av jätte-banker som sköter den gigantiska globala spekulationsbubblan. Ger man "super-prioritet" på det sättet betyder det att man är beredda att offra både statliga bankstödpengar ,"bail-out", och de medel som finns in bankerna i form av insättningar och bankobligationer, "bail-in", för att ge till de "systemviktiga finansinstitutionerna". De sistnämnda skall alltså räddas på bekostnad av alla andra banker, företag och och människor.

Det finns en lista på 28 internationella banker som anses av Bank of England och amerikanska insättargarantimyndigheten FDIC vara sådana, systemviktiga finansinstitutioner. de kallas Globalt aktiva systemviktiga finansinstitutioner, vilket på engelska förkortas till G-SIFI. Hökmark skall ha en eloge för att han ställt sig i vägen för dem, men skall han fortsätta försvara företagen och de mindre bankerna och människorna måste han snabbt skaffa sig ett fungerande förslag till bankkrislagstiftning och det är fullt genomförd bankdelning enligt den amerikanska banklagen Glass-Steagall från 1933.

Formuleringar i EU:s nya bankkrislagstiftning, vilka tillåter "super-prioritet" för den globala spekulationsbubblan finns här: http://www.larouche.se/nyheter/2013/04/10/efter-cypermodellen-bloggaren-ellen-brown-stoder-glass-steagall

Läs bakgrunden till Hökmarks svängning i artikeln om hur EU lurade Riksdagen stöda konfiskation av bankkonton à la Cypern: http://www.larouche.se/artikel/eu-lurade-riksdagen-stoda-konfiskation-av-bankkonton-a-la-cypern

Hökmarks uttalanden för Bloombergs finns här: http://www.bloomberg.com/news/2013-04-09/cyprus-losses-spur-eu-lawmakers-to-bolster-depositor-protection.html

Listan på banker, i Skandinavien ensamt Nordea, som är stora att tillåtas gå omkull, G-SIFU, finns här (gå till Further documentation): http://larouchepac.com/node/26057

Det nyligen upptäckta interna EU-dokumentet som styr upp stölden av bankkonton till att skydda de mest spekulativa delarna av finanssystemet före alla andra finns här: http://larouchepac.com/node/26172

Följ nyheterna om bankdelning på svenska på: http://www.larouche.se/gs
och på engelska: http://larouchepac.com/glass-steagall