Hur straffa franska gangsterbanker utan bankdelning?

Framgången att sätta dit franska gangsterbanker blir slag i luften när det saknas bankdelning. Det fattiga Parisförortslänet Seine-Saint- Denis lyckades vinna över den franskbelgiska jättebanken Dexia i den lokala domstolen (Tribunal de grande instance) i Nanterre den 8 februari.

Banken tvingades sänka sin ränta från 9 procent till 0.71 procent på ett förgiftat banklån, som banken lurat på de lokala tjänstemännen i den våg av skojerier internationella storbanker gjorde under 2000-talet då man systematiskt uppsökte relativt okunniga kommunalkamrerer med löften om låga räntor. Värdepappren var utstuderade fällor, som utlöste krav på betalningar på höga räntenivåer som drev fram förödande nedskärningar i verksamheterna för att kunna betalas. 66 städer har stämt banken sedan de efter en smekmånadsperiod på några år med låga räntor på 3,5 procent, såg räntorna beroende på exotiska valutaindex explodera till 9, 14 eller 24 procent. Många av städerna slutade helt enkelt betala några räntor alls.

Departementet Seine-Saint- Denis visade att Dexia i flera fax med förslag till lånebrev hade "glömt" att antyda den globala effektiva räntan (TEG) som visade den egentliga kostnaden för lånet. Domslutet var därför att låneräntan omedelbart måste sättas till en juridiskt bestämd ränta för hela låneperioden. På dessa lån som totalt var på 200 miljoner euro sänktes därför räntan till 0,71 procent medan den det senaste året varit mellan 5 och 9 procent!

Domstolsutslaget kan därför, om det står fast, väntas utlösa en våg av stämningar mot banken av hundratals kommuner men också tusentals företag och vanliga medborgare som då kan ifrågasätta lagligheten i de kontraktsvillkor också de gått in i. Detta kan innebära att rättvisa skipas mot de gangsterbanker som sålt alla dessa förgiftade värdepapper. Å andra sidan skulle detta betyda stora förluster för bankerna. Men eftersom Frankrike har avskaffat sin bankdelningslag liknande den amerikanska Glass-Steagall, som infördes i Frankrike 1945, kan det även bli en dramatisk kostnadsökning för den franska staten. Staten kommer att tvingas täcka dessa förluster eftersom man även garanterar bankernas värdepappershandel inklusive denna typ av spekulativa instrument.

När domstolsutslaget kom utbröt därför en smärre panik i finansvärlden och en legion av advokater och jurister mobiliserades av både bankföreningen och finansdepartementet. En särskild arbetsgrupp tillsattes av experter från både kommuner och staten för att utvärdera effekterna och utarbeta lösningar.

- Utslaget tog oss med överraskning. De finansiella konsekvenserna är potentiell mycket viktiga och överklagandena kan bli massiva, sa en topptjänsteman i finansministeriet till Le Monde, som påpekade att domstolen i Nanterre ligger i samma distrikt som Paris´ finansdistrikt La Defence "där de stora bankerna, speciellt jättebanken Société Générale, har sina huvudkontor".

Nyligen har den franska staten skapat en fond för att undsätta krisbanken Dexia. Det är ett institut för kommunfinansiering kallat SFIL, som tillsammans med en kommunfinansieringsfond (Caisse des depot et consignations) och Postbanken skall ansvara för stöd till kommuner, städer, län m.m. SFIL har redan uppdragits att undsätta Dexia genom att överta en stor andel av deras "strukturerade" (läs förgiftade) lånekontrakt.

Med domstolsutslaget, blir vad som hittills betraktats som tillgångar "värda" 9,4 miljarder euro, till vad de egentligen varit, nämligen obetalbara, förgiftade ockerlån. Franska medborgare som slipper betala kriminella bankers ockerräntor med hjälp av domstolarna, tvingas nu att i alla fall betala dessa genom att staten nationellt har garanterat bankerna och täcker de förluster som uppstår i bankerna när kommunerna slipper betala. Med bankdelning hade Dexias värdepappersförsäljning klart varit en del av finansbolagsdelen av Dexia som hade avskilts till en annan ägare som ej har någon statlig garanti. Finansbolaget hade därför kunnat gå i konkurs utan att staten tvingats täcka förlusterna, som i stället hade hamnat på ägarna och långivarna. Den lilla del av Dexia som handhar insättarkonton, betalningsförmedling, bankomater, handels- och företagskredit hade, med sina begränsade risker samt statsgarantin, kunnat fortsätta och serva människor och företag även om den spekulativa delen av banken krisar.

Utan bankdelning tvingas skattebetalarna bita sig själva i svansen. Den franska staten, som både reglerare av bankerna och huvudägare till ryggsäcksfonden SFIL, samt politiskt i samarbete med kommunerna, sitter i klistret. I hemlighet hoppas därför pressade regeringstjänstemän på att gangsterbanken Dexia går segrande ur rättstvisten med departementet Seine-Saint-Denis, genom att överklaga hovrättsutslaget.

Gör som 60 franska borgmästare skriv på uppropet för Glass-Steagall: http://larouche.se/nyheter/2012/07/23/glass-stegall-uppropet-i-frankrike-nu-med-60-borgmastare