Kreditsystem: Hur USA har råd att bygga NAWAPA

För monetaristiskt lagda personer kan det komma som en överraskning, men enbart det faktum att en betydande grupp amerikaner beslutar sig för att NAWAPA skall byggas, är en tillräcklig grund för att projektet går att finansiera. Projektet kommer att skapa så mycket nya produktionsförutsättningar att det i sig är mycket lönsamt. Det är också så stort att det får en genomgripande effekt på hela den amerikanska ekonomins alla delar.

Det gäller då bara att finna mekanismer för att översätta denna framtida nationella ökning av produktiviteten till en finansiering idag, men avgörande för att det skall lyckas är att många amerikaner med stöd av sin regering visar så stor beslutsamhet att bygga NAWAPA att det blir klart för alla att det kommer att bli gjort.

När projektets trovärdighet är säkerställd, kan finansieringen ordnas. Det innebär att ett folk som är utfattigt i ett slag, med ett beslut om att lyfta sig i håret för att realisera en stor slumrande potential, kan flytta sig bort från konkursens rand. Det som landets invånare i framtiden kommer att skapa genom sitt arbete representerar värdet i ekonomin.

Att förstå ekonomi

Om man bortser från alla pengar och betalningar, och ser på hur den fysiska ekonomin fungerar praktiskt, så går det mycket väl att förstå hur ett folk, som bestämmer sig för att försvara sig mot en fientlig attack eller drar igång ett stort projekt, får en helt annan trovärdighet och respekt. Det gäller även om detta folk till största delen saknar kunskaper eller maskiner. När ett folk går ut i krig, saknar merparten av alla nya soldater erfarenhet av militär teknik och krigföring. De skaffar sig detta om de har beslutat sig. Samma sak gäller dem som engagerar sig i ett stort nationellt projekt, som när Sverige bestämde sig för att bygga ut kärnkraften eller Norge bestämde sig för att borra efter olja och gas i havet.

Den fysiska ekonomins utveckling är grunden som alla värderingar i pengar måste bygga på. Det betyder att bara den som förstår den fysiska ekonomin kan förstå det rätta värdet av en ny uppfinning, en omorganisation, en ny maskin, ett nytt nationellt transportsystem etc. Den som för sina kalkyler tittar på bokför-ingen i pengar räknat blir alltid hopplöst felinformerad, eftersom bokföringen alltid visar på förra årets produktivitet.

Den nya produktivitet som entreprenören och samhällsbyggaren ser, finns aldrig i någon bokföring. Den nya produktiviteten kommer in där först under kommande år, men då saknas de möjligheter till ökad produktivitet som tillkommit under tiden. Bokföringen ligger alltid efter och alla beräkningar som bygger enbart på den blir således fel. De sparbösseekonomer, som tyvärr idag styr hela länder utifrån hur mycket pengar de har, kan aldrig förstå potentialen i slumrande mänskliga och ekonomiska resurser. De räknar sina pengar som bara blir färre ju mer de sparar.

Det amerikanska kreditsystemet

USA har möjlighet att finansiera NAWAPA eftersom man inte bara har de fysisk-ekonomiska förutsättningarna för att skapa enorma produktivitetsökningar, utan också de subjektiva, i form av sin historiska tradition att skapa krediter, enligt det "amerikanska ekonomiska systemets" metod. Redan de första kolonisterna i Massachusetts Bay skapade ett finanssystem som byggde på den slumrande produktionsförmågan. Kredit skapades med utgångspunkt enbart från att olika entreprenörer insåg vissa möjligheter. Detta finanssystem fungerade utmärkt ända tills kolonialmakten stoppade det efter Venedigpartiets maktövertagande i England 1688.

När USA befriade sig togs denna "kreditsystem"-tradition upp i form av bildandet 1790 av en första nationalbank kallad Bank of North America. Samma beslutsamhet som fått kolonisterna att vinna befrielsekriget, användes där till att lösa det katastrofala ekonomiska läget. Alla skulder som revolutionsarmén dragit på sig, innebar att ekonomin (i pengar räknat) var katastrofal. Både statens skulder och delstaternas skulder övertogs då av denna nationalbank. Men banken försattes inte i konkurs pga dessa skulder, eftersom statens auktoritet (beslutsamhet) garanterade hela denna skuld till dess fulla värde med en kvartalsvis ränta. Folket krävde då inte in sina fordringar hos banken utan använde skuldpapperen som pengar. Skulden blev med denna metod i stället en tillgång som nationell valuta. Med återvunnen trovärdighet för den nya nationens skulder kunde man därefter ta nästa steg och börja skapa kredit.

1791 tillfördes banken ett kapital. Samtidigt började banken ta emot privatpersoners insättningar och började också förvalta den federala statens tull- och skatteinkomster till dess de skulle utbetalas för olika statliga ändamål. Allt detta användes som grund för att ge ut kredit till inhemska ekonomiska utvecklingsprojekt. Statens skulder och penningsystem värdesäkrades således på hela nationens framtida produktionsförmåga och inte på hur mycket pengar man hade i sparbössorna.

I återkommande attacker från brittiskstyrda amerikanska finansintressen slogs detta kreditsystem sönder och makten över kreditens användning återfördes till bankerna. Som motdrag startades en andra amerikansk nationalbank 1816, Lincoln införde den enhetliga dollarn "Greenback" 1862, Roosevelt införde sin fond RTC och nu föreslår LaRouchePAC en tredje amerikansk nationalbank baserad på NAWAPA XXI. Varje gång det amerikanska ekonomiska systemets metod att använda nationalbankskrediter infördes, uppstod ett enormt ekonomiskt uppsving, som påverkade hela världens utveckling. På basis av Friedrich Lists skrifter infördes det amerikanska systemet med uppfinnardriven ekonomisk utveckling i hela Europa, därefter med den industriella revolution i slutet av 1800-talet och återigen med Roosevelts Bretton Woods-system och återuppbyggnaden efter andra världskriget. Samma effekt kan väntas på hela världsekonomin om USA i dagens läge återinför sitt kreditsystem och andra länder inspireras att ta efter. I sektion III av NAWAPA XXI-rapporten sid 56-81 finns en koncentrerad sammanfattning av dessa dramatiska och avgörande strider.

Användningen av nationalbankskrediten bygger på synsättet att det är människorna och den fysiska ekonomins behov och möjligheter som är utgångspunkten för ekonomin. Kreditsystemet kopplas till den subjektiva vilja som en stat kan mobilisera genom sina representativa politiska organ. Systemet är därför helt skilt till sin karaktär från det anglo-holländska monetaristiska systemet som överlåter penningsystemet, trots att det garanteras av staten, till privata banker, som låter tillgången på pengar styra samhällsekonomin.

NAWAPA XXI-rapporten inklusive dess detaljerade förslag till kreditsystem presenteras med flera filmer på engelska på http://www.LaRouchePAC.com/infrastructure. Rapporten kan också laddas ned där gratis. Ett tryckt exemplar kan beställas mot ett rekommenderat bidrag på $100. Ring 001 800-929-7566 till USA eller ring till 08-98 30 10 till LaRoucherörelsen i Sverige - EAP! Eller skriv till nawapaxxi@larouchepac.com

Se Michael Kirsch presentera striden om det amerikanska kreditsystemet i filmerna:

NAWAPA XXI: Dear Ron Paul supporter

NAWAPA XXI Overview: Section III - The National Bank