Politikernas val: Glass-Steagall eller Riksrätt

På Island har den förre statsministern Geir Haarde nu ställts inför riksrätt för hanteringen av det isländska banksystemet före kollapsen 2008. Det intressanta med denna process är framför allt anklagelsepunkten att Haarde inte dämpade den isländska finanskraschen genom att i förväg utlösa den i mindre omfattning. Detta borde vara en väckarklocka för alla de politiker som ännu inte stöder bankdelningslagen Glass-Steagall.

Så här rapporterade Sveriges radios ekonyheter måndagen den 5 mars:
"Ekonomen Jon Thor Sturluson, som var rådgivare åt handelsministern under den här tiden och satt med i förhandlingarna mellan regeringen och oppositionen, ska själv vittna i rättegången. Han tror att det under våren 2008 hade varit svårt att undvika krisen helt, men han är övertygad om att det hade gått att lindra effekterna av den.
- Det bästa som skulle ha kunnat gjorts vid den tidpunkten hade varit att framkalla en bankkris tidigare. Det hade minskat omfattning på det problem som uppstod.
Men för att ha förhindrat bankkrisen skulle regeringen ha behövt agerat mycket tidigare under åren 2006-2007, säger Jon Thor Sturluson."

En framkallad bankkris i minskad skala är just vad en Glass-Steagall-lag skulle åstadkomma, men eftersom lagen riktar kraschen, så drabbar den inte realekonomi, handel och människor, utan bara den spekulativa delen av banksystemet. På detta sätt undviks en total krasch som stoppar all ekonomisk verksamhet och skapar en civilisationskatastrof. Det är dit Västvärlden är på väg nu med alla hyperinflatoriska räddningspaket, som bara pumpar bubblorna och gör kraschen ännu större.

Det sorgliga är däremot att det bara är Geir Haarde som ställs inför riksrätt för detta misstag. Det var Haarde som stod upp mot de utländska bankerna när kraschen kom. Han och hans regering räddade Island genom beslutet att staten inte skulle ta över de privata bankernas skulder. Bankerna fick gå i konkurs som privata företag och därmed slapp isländska folket betala bankernas skulder som Irland, Grekland och resten av EU nu håller på att göra. Först när det var klart att de bankernas fordringsägare fick ta smällen övertog isländska staten bankerna och kapitaliserade dem. Staten tog över en del skulder, framför allt islänningars bostadslån, så att husägarna skyddas från indrivning och samhället kunde fortsätta fungera. Det var tack vare Geir Haardes modiga beslut, som Island är ett exempel för hela världen på hur bankkrisen kan lösas och landets ekonomi återstartas.

Många undrar varför bara Geir Haarde ställs inför rätta. Är det därför att han mer än någon annan politiker i världen - möjligen med undantag för Nestor och Christina Kirchner i Argentina - ställt sig i vägen för hela den internationella bankvärlden? Är läget förändrat idag eftersomen bankdelningslag enligt Glass-Steagall ännu inte införts på Island? Bankerna har börjat driva in lån från husägare och vräka dem och de har dragit igång spekulation igen med spararnas pengar. Är det därför att Internationella Valutafonden nu, på broderfolkmördarna Reinfeldts och Hamiltons inititativ, tror att de kan statuera ett exempel för världen med Island och Geir Haarde?

I vilket fall borde hotet om riksrätt vara en ordentlig tankeställare för alla politiker, denna avgörande månad när motionen om Glass-Steagall från ledamöterna Annika Lillemets och Valter Mutt kommer att behandlas i först Finansutskottet och sedan hela Riksdagen.