Schweiz´parlament hade majoritet för bankdelning

Den 30 september 2011 antog det Schweiziska parlamentet en ny lag avsedd att hantera bankerna som är för stora att falla, som jättebankerna UBS och Credit Suisse, men inte den fullständiga Glass-Steagall-lagstiftningen som man var på väg att anta den 19 september. Den folkpartistiske ledamoten Dick Marty, som är ordförande för den övre kammarens ekonomiutskott, uttalade sig för några veckor sedan mot en bankdelning, men säger nu om det nya beslutet att han "inte är övertygad att det är tillräckligt". Bankerna gjorde fruktansvärt mycket lobby-arbete för att kastrera förslaget, berättade han.

- Betydelsen av dessa två schweiziska banker för vår ekonomi och vårt land är utan jämförelse i världen. Credit Suisse motsvarar 100 procent av vår BNP och UBS 280 procent, berättade han och sa att han ansåg att den nya globaliserade modellen för investeringsbanker driver bankerna att "ta sinnessjuka risker".

- Det var otänkbart för trettio år sedan, att en koncern som UBS kunde investera tiotals miljarder euro i en enstaka risk som subprime [icke kreditvärdiga bostadslån].

- Den stora frågan idag är, att definiera hur vi skall göra separeringen av den systemviktiga delen av dessa två banker från deras högriskaktivitet som finansbolag (eng. "investment banks"). Idén att skapa ett ägarbolag ovanför dessa två enheter är inte genomförbar. Lösningen skulle kunna var att isolera dessa affärsverksamheter i två tydliga juridiska personer, utan att riskera att bli anklagad för att begränsa den fria marknaden. I själva verket behöver vi en klar legal grund och en politisk vilja att åstadkomma detta, och för närvarande har vi inte någondera.

Enligt den nya lagen måste UBS och Credit Suisse höja sin kapitaltäckning till 19 procent, vilket vida överstiger de kommande Basel III kraven. De måste också utarbeta en "katastrofplan" som skall möjliggöra att avgörande banktjänster för den reala ekonomin upprätthålls i händelse av bankrutt eller insolvens, s.k. "livstestamenten". Ytterligare lagstiftning kommer att utarbeta detaljerna för denna plan.

Det är avslöjandet den 15 september av brakförlusten för UBS på 2,3 miljarder euro, bortspelade av deras derivathandlare i London, som fått de schweiziska politikerna att försöka begränsa statens kostnadsansvar för dessa bankaffärer. Schweiz skulle kunna gå under med den nuvarande statliga garantin för att rädda dessa två banker.

Bakgrunden till denna Glass-Steagall-debatt i Schweiz är att allierade med LaRouche fört frågan dit. Tidigare i somras togs det upp i den övre kammaren nationalrådet. I den lägre kammaren ständerådet, lade ledamoten Markus Stadler fram en motion den 12 september för att få regeringen att betänka Glass-Steagall. I sitt passionerade tal varnade han för att med finanskrisen i eurozonen, har inte dramatiken för de stora bankernas inte gått över än. Han sa, att Schweiz måste förbereda sig för möjligheten av en kollaps av finanssystemet. Han citerade en före detta UBS-bankman, om att det skulle vara naivt att tro att man kan städa upp i röran av insolventa banker efter krisen slagit till, vilket föreslogs i den lag om "Banker för stora att falla" (TBTF), som redan då diskuterades.

Efter UBS-debaclet i London lade först Schweiziska Folkpartiet fram motion för ett system med delade banker. Därefter lade nationalrådsledamoten Susanne Leutenegger-Oberholzer för Schweiziska Socialdemokraterna fram ett förslag att ett förbud mot finansbolagsverksamhet skulle kunna läggas till TBTF-lagen. Både denna SP motion samt Folkpartiets avslogs den 19 september, då vartdera partiet röstade emot det andra.

Om man tar på allvar de offentliga uttalanden från två av de ledande offentliga aktörerna, Nationalrådssledamoten Susanne Leutenegger-Oberholzer för Socialdemokraterna, och Christoph Blocher för Folkpartiet, så finns det ingen som helst anledning varför den pågående parlamentssessionen inte skulle kunna anta Glass-Steagall.

Blocher uttalade igen den 23 september på sin regelbundna intervju på www.teleblocher.ch att det inte fanns någon anledning varför SVP och SP inte kan samarbeta antingen för ett system med delade banker eller ett absolut förbud mot finansbolagsverksamhet för stora banker inom Schweiz. Leutenegger-Oberholzer lade upp ett meddelande på sin hemsida samma vecka där hon påstod att SP är för ett system med helt delade banker.

Tyvärr blev det inte så. Den 30 september röstades den otillräckliga banklagen igenom. Den enighet som fanns den 19 september, men som schabblades bort, kom inte tillbaka. Bankerna och akademikerna satte igång en motoffensiv som tog ut tänderna ur det som sedan blev lag. Under en diskussion med LaRoucherörelsens tidning EIR, sade Leutenegger-Oberholzer att professorer hade påstått att ett amerikanskt Glass-Steagall-tillvägagångssätt inte skulle skydda de schweiziska skattebetalarna.

Geithners resa till Europa för sitt nya räddningspaket samt de personliga förbindelserna som UBS amerikachef Robert Wolf har till president Obama garanterade också att desinformation och utpressning mot Glass-Steagall pågick.

Den 23 oktober kommer Schweiz att gå till nationella val. Faran är stor att de två partierna kommer att agera med politisk småaktighet, istället för att inleda den typen av direkta privata samråd som skulle kunna göra att ett verkligt Glass-Steagall-system med delade banker läggs fram innan valet.

Schweiz var i alla fall det första landet i Europa som röstade om en bankdelningslag. Den gick inte igenom, men med tanke på den politiska striden internationellt, det Schweiziska valet och LaRoucherörelsens aktiviteter i i Schweiz, är frågans avgörande inte slutgiltig.