Ännu en (s)-tidning vill dela banker i kris

Sedan två viktiga regionala (s)-tidningar klart krävt en bankdelning har nu Västerbottens folkblad som tredje tidning i Sverige på ledarplats förespråkat en bankdelning. Ledarredaktören Magnus Granberg pekar på att de europeiska regeringarna i en bankkollaps efter en grekisk betalningsinställelse, måste tillgripa en bankdelning i samband med ett förstatligande. Det är en mycket bättre linje än Anders Borgs tuffa totalövertagande av banker i kris. Vid en systemisk bankkollaps kommer inte bara aktiekapitalet ryka, som Anders Borg tror, efter att tursamt, innan krisen blev värre, lyckats sälja vidare de hittills två förstatligade svenska bankerna: Carnegie och HQ.

När många banker samtidigt går under, i vad som kallas en systemisk bankkris, kan massor med spekulationsaffärer samverka till att skapa sådana förluster i bankerna att staten genom ett förstatligande tar på sig enorma betalningskrav till bankernas kreditgivare. Ett förstatligande blir då en annan ("radikal") form av bankräddningspaket, där staten täcker upp det privata banksystemets förluster. Exemplen från Storbritannien borde förskräcka. Där har staten tagit på sig enorma förluster från förstatligandet av bankerna Northern Rock, Lloyds och Royal Bank of Scotland.

Skall svenska staten definitivt krypa ur de gigantiska "implicita garantierna" till det svenska och baltiska banksystemen, måste Sverige omedelbart införa en tydlig Glass-Steagall-uppdelning, och inte vänta till att genomföra bankdelningen mitt i en turbulent bankkris.

Ledaren för Västerbottens Folkblad i Umeå den 24.6 med rubriken "Världsekonomi på dekis" skriver så här:

"Det finns inga genvägar ur krisen men den väg Europas borgerlighet utstakat leder mot en ravin. I längden går det inte att komma runt det faktum att viktiga delar av kontinentens banker lånat ut ofantliga summor till bankrutta länder. Banker kommer att kollapsa och om de inte ska ta med sig samhällsekonomin i fallet måste de förstatligas."

"I det läget vore rimligast att låta staten överta bankernas systemviktiga funktioner. Det handlar om betalningssystem, insättarkonton och krediter till människor och företag. Bankernas spekulativa verksamhet, deras egenhandel, borde däremot lämnas därhän."

Ledaren förespråkar att socialdemokratin tar ställning för proteströrelserna med denna politik och massiva statliga investeringar. Som han så riktigt påpekar kommer stödet till trojkan EU/ECB/IMF att "marginaliseras" (läs: krossa) socialdemokratin I Grekland och andra länder. Ledaren avslutas:

"DE SENASTE ÅRENS ekonomiska turbulens har lett till ett uppsving för folkliga protester. Bortsett från den så kallade "arabiska våren", har den europeiska proteströrelsen mot nedskärningar varit mest imponerande. Den har skakat nästan hela kontinenten bortsett från några stater i norr.
Tillsammans med en radikaliserad europeisk socialdemokrati skulle dessa rörelser kunna åstadkomma något stort. Det blir nämligen alltmer uppenbart för fackföreningar och arbetarpartier att de kommer att marginaliseras om de fortsätter medverka till åtstramningspolitiken.
Samtidigt kräver den ekonomiska situationen offentlig kontroll över banksektorn. Bank­ernas finanser har destabiliserats under senare tid då statliga skuldproblem minskat värdet av statsobligationer som bankerna äger. Nu hotar en krasch om länder i periferin avskriver sina skulder.
Med ett program för statlig kontroll över banker samt offentliga investeringar, för att bekämpa bankkris och arbetslöshet, kan Europas vänster skapa en enad front med de nya rörelserna. Det skulle ge arbetarrörelsen något den saknat under den hopplösa och reformlösa period av globalisering som varat i ett kvartssekel - offentlig makt över kapitalbildning och kapitalrörelser."

Hela VF-ledaren kan läsas här