Avskaffandet av Glass-Steagall blev läxa

Förre amerikanske senatorn Ted Kaufman slog fast att avskaffandet av bankdelningslagen Glass-Stegall är en "läxa som har lärts in". Kaufman är fortfarande ordförande i Kongressens Tillsynspanel för bankräddningspaketet TARP (1), vilket var presidents Bushs paket på 700 miljarder dollar till bankerna. Men detta var bara en del av bankstödet i USA. Tillsammans med andra stöd och garantier till bankerna uppgick det till sammanlagt 24.000 miljarder dollar redan under Bush och sedan har Obama fortsatt ösa ännu mer i bankernas svarta hål, så att bankerna kunnat betala tillbaka TARP med andra statliga stödpengar..

Efter ett förhör som panelen höll den 18 mars, kritiserade Kaufman avskaffandet av Glass-Steagall banklagen i intervju på C-SPAN:s morgonprogram "American Journal". När han frågades vilka "läxor man hade lärt sig" från finanskraschen, sade Kaufman:
- Jag tror absolut att problemet var avregleringen; faktumet att vi tog bort Glass-Steagall ... Kom ihåg vad som brukade hända fram till 1930-talsdepressionen. Det var bankpaniker hela tiden... Det som vi gjorde efter depressionen var att vi hade någonting som hette Pecora-kommissionen. Den kom in och sade, att vi måste få stopp på bankpaniken. Sättet att göra det var att gå till bankerna och säga "Om ni håller er till regleringarna, kommer vi att låta er få skydd och insättargarantier [genom den nya myndigheten FDIC], eftersom vi behöver göra det möjligt för människor att sätta in sina pengar i en bank och att de skall veta att det är hundra procent säkert. Ni kan bli reglerade och skyddade. Men om ni går med på detta, så får ni inte syssla med de riskabla bankaffärerna!"

- Och från och med då, till och med [1999] fungerade det. En bank var en kommersiell bank som hanterade insättningar och andra vardagliga bankaffärer; och sedan på andra sidan hade man finansbolagen, Lehman Brothers, Goldman Sachs, Morgan Stanley och resten.

- Då kom man in och tog bort Glass-Steagall, och man sade till bankerna: "Ni får hålla på med båda slags verksamheterna." Detta var ett stort, stort, stort, stort misstag. Sedan lagstiftade man att man inte kan göra någonting för att reglera derivat, vilket också var ett stort problem... Regleringen är det väsentliga. Man måste reglera banker. Enligt min åsikt, måste man separera de riskabla sakerna från bankerna.

Både i Kaufmans intervju och i kongressförhöret diskuterades ett debattinlägg i Wall Street Journal den 18 mars av tre medlemmar i tillsynspanelen (den första är nu en före detta medlem): Paul Atkins, Mark McWatters och Kenneth Troske. Artikel hade rubriken "TARP fungerade inte" och där skrev de att de stora bankerna i stort sett betalade tillbaka TARP-lånen med pengar som överfördes till dem från Federal Reserve, Finansdepartementet och dessutom från insättargarantimyndigheten FDIC:s räddningspaket, som var mycket större och hade mindre tillsyn än TARP.

Cirka 1.250 miljarder dollar från Federal Reserve användes för att låta bostadsfinansieringsinstituten Fannie och Freddie köpa upp bostadsobligationer (MBS) från bankerna vid fulla nominella värdet. Sedan pumpade Finansdepartementet in 200 miljarder dollar (statsbudgetens bidrag kommer att stiga till 400 miljarder enligt kongressens Budgetkontor) in i Fannie och Freddie för att undgå fullständig nedskrivning på dessa MBS. Utöver dessa 1,25 biljoner, så har Federal Reserve och FDIC försett enbart de 19 stora bankerna, som undergick det så kallade "stresstestet", med ytterligare 2 biljoner dollar.

- Tyvärr, avslutade författarna, har förra årets 2.319-sidiga Dodd-Frank-lag [Obamas stora finansreform] inte gjort någonting för att åtgärda dessa problem.

(1) TARP är en stort bankräddningspaket från USA:s centralbank Federal Reserve, vilket påbörjades hösten 2008 under Bush, och det står för "Troubled Asset Relief Program. Kongresspanelen heter på engelska "Congressional Oversight Panel on TARP"