Italiens Bo Lundgren vill överge euron

Italien borde ompröva sitt medlemskap i Eurosystemet, som blivit "en strypsnara runt vår hals", kräver Paolo Savona, en fd minister och nuvarande chef för Italiens bankinsättningsgarantimyndighet Fondo Interbacario di Tutela dei Depositi. I Sverige ligger motsvarande verksamhet under Riksgälden, vars chef är den fd ministern Bo Lundgren.

Savona bryter därmed med det absoluta tabut i europeiska banketablissemanget att offentligt ifrågasätta euron.

Savano skrev i en debattartikel i dagstidningen Il Foglio den 10.11 att "de externa villkoren drar åt den strypsnara som Italien frivilligt drog runt sin hals" i och med inträdet i euron. Han skrev:

- Det har varit så, sedan det stått klart att en europeisk regering bakom en europeisk valuta varit omöjligt politiskt. Därför infördes en "övervakning baserad på regler", dvs den berömda Stbilitetspakten för att reglera statskulder och underskott. Emellertid har denna mekanism misslyckats och nu vill EU reformera Pakten så att den blir effektivare. Eftersom en reformering av reglerna kräver parlamentariska omröstningar, söker EU, för att komma runt dessa, efter en formel för att det enbart skall behöva godkännas av statschefer och av regeringar. Således, från en "övervakning baserad på regler" skall vi nu övergå till en "övervakning baserad på kringgång av regler".

- Italien står inför ett av de tillfällen i historien, då man måste göra ett viktigt vägval. Den europeiska strypsnaran dras åt kring Italiens hals. Det är dags att förstå omfattningen av den reform av fördraget man diskuterar och vad de europeiska realiteterna är, för att att fatta nödvändiga beslut, inklusive beslut om att ifrågasätta kvarståendet i Unionen eller enbart i euron, som Storbritannien gjorde och gör: själva sköta sin ränta, sin penningutgivning och sin valutakurs. Om Italien beslutar att följa Storbritannien - detta måste allvarligt studeras - skulle vi med säkert gå igenom en svår anpassningskris, med omedelbara men sunda verkningar - sådana verkningar vi hittills saknat. Faktum är att Italien skulle byta ut de mindre hedervärda externa villkoren mot ett direkt regeringsansvar för sina ledare. Möjligheten skulle öppnas för att ersätta en säker nedgång med en bättre framtid, genom återtagandet av självständigheten att fatta egna ekonomiska beslut, inklusive sådana som handlar om globala allianser.

Savona vill ha en öppen landsomfattande debatt om denna sak.Savona har varit minister i regeringen, medlem av riksbanken och professor i ekonomi. Insättargarantifonden han nu är chef omfattar alla banker, men är i motsats till den svenska inte statlig.

Dagen efter besvarades Savonas artikel av Giorgio La Malfa, som ansåg att frågan måste övervägas:

- Om Tyskland lyckas driva igenom sin syn, kommer de andra att tvingas välja mellan en evig depression eller att lämna den Europeiska monetära uniounen. Savonas artikel är ett uttryck för övertygelsen att på lång sikt kommer den tyska ekonomiska filosofin dominera.

Länge har jag tyckt att ett seriöst regerat land skulle välja den väg Savona föreslår, skriver LaMalfa.

Han konkluderar dock att eftersom regeringen inte är seriös, kan detta leda till en splittring av Italien i en nordlig del och en sydlig. Därför menar LaMalfa att det inte går att lämna euron. Debatten om eurons upplösning och en utväg för krisländerna är därmed igång.