SNS i marknadsliberal kampanj mot Glass-Steagall

Rädslan för att bankerna skall återregleras enligt Glass-Steagall ökar nu i den tongivande marknadsliberala hjärntrusten SNS (Studieförbundet Näringslivoch Samhälle). I allt tal om bankreglering som pågår internationellt, bl.a. efter den hårda debatten inför USA:s ihåliga finansreform i våras, försöker man styra undan den officiella diskussionen från att åter dela upp finansföretagen enligt Glass-Staegall, dvs den gamla uppdelningen i affärsbanker, finansbolag och försäkringsbolag. Det var ju detta som diskuterades så intensivt i USA och ligger på lut, med i princip en majoritet av kongressen bakom sig, om bara Obama kan ställas åt sidan.

"His Masters Voice" direkt hitflugen från London har inbjudits för två föredrag på raken hos SNS . Det första föredraget hölls av John Gieve, tidigare ansvarig för finansiell stabilitet på Bank of England, den 28 oktober och hade rubriken "Ska banker i framtiden få ta tradingrisker?" Gieves tal inriktades på att rätta in Sverige i den brittiska fållan, nu när Europa tvingas reagera på regler i USA, som gör att banker förbjuds handla i egen portfölj. I Storbritannien har centralbankschefen Merwyn King framförs liknande tankar, men uttryckt mer slagkraftigt som "att skilja bankerna från kasinot". Det innebär att bankerna inte skall få fortsätta att spela med insättarnas pengar. Det brittiska FSA, Finansinspektionen Financial Supervisory Authority, har presenterat ett förslag till ny reglering som - om det genomförs - kommer att skapa kraftiga inskränkningar i bankernas egen handel. En ny utredning om bankreglering som blir klar nästa år väntas lägga ihop FSA med centralbanken. I samband med dessa bankreformer kommer all finansövervakning läggas under Merwyn King. Haveriet i HQ Bank blev den utlösande faktorn för att man även i officiella sammanhang i Sverige började diskutera bankernas vilda spekulation med insättarnas pengar.

Vad föreslog då Sir John Gieve? Av hans power point bilder framgår bara stolparna, men i en radiointervju med Ekonomiekot lade han fram strategin. Gieve talade mycket om att den amerikanska finansreformen innehöll den s.k. Volcker rule, uppkallade efter en pensionerad amerikansk chef för amerikanska centralbanken Federal Reserve. Volcker rule förbjuder banker att bedriva handel i egen portfölj, dvs delta i kasinot med insättarnas pengar. Gieve föreslog där att Storbritannien skall anta samma banklag som USA och att dessa två länder tillsammans skulle bli tongivande (så att resten av världen skulle följa efter, inkl. Sverige).

Varför är inte detta bra? Problemet är att USA:s Volcker rule inte skall träda i kraft förrän om tolv (!) år. Dessutom reglerar Volcker rule bara framtida transaktioner. Hela berget av förluster i det nuvarande kasinot berörs inte. Därmed löser inte denna bankreform någonting. Bergen av nuvarande dolda förlustpapper ligger kvar i bankerna och blockerar dem från att fungera för den reala ekonomin. I själva verket är bankerna i konkurs och kan slå sönder hela det globala finanssystemet när som helst. LaRouches talesperson Debra Freeman berättade i en video precis vad finansreformen handlade om.

Bara med Glass-Steagall tar man itu med den nuvarande finansiella krisen och kan sortera isär förlustpapperen från de papper i bankerna som har något värde, dvs i form av någon täckning mot verkliga reella tillgångar. Kasinot  och därmed de största delarna av finanssystemets realiserade och riskerade förlustpapper förläggs till separata finansbolag. Affärsbankerna kan direkt öppnas till de delar som är nödvändiga för löpande betalningstransaktioner och handelsfinansiering. Resten av affärsbankernas tillgångar och verksamheter fryses och utreds under offentligt förvaltarskap. Nya krediter från Riksbanken kan då styras via bankerna till reala projekt istället för att, som nu, gå in i nya spekulationsbubblor.

Den brittiska taktiken är uppenbar. Med hjälp av sina underhuggare på Wall Street och med sin marionettpresident Obama lyckades man skjuta så stora hål i den amerikanska finansreformen att en schweizerost jämförelsevis är helt solid. Wall Street-börsen var så nöjd med finansreformen, att den tog ett glädjeskutt när den klubbades igenom. Kan denna reform göras till förebild för Europa och resten av världen kan det brittiskstyrda globala finanssystemet fortsätta löpa amok.

För att inte någon skall komma på andra tankar har SNS ett nytt brittiskt föredrag på gång den 11 november. Då skall Charles Goodhart, professor emeritus vid London School of Economics och "en av världens främsta experter på finansiell reglering", tala om "Regelverk för hantering av banker i kris". Enligt inbjudan skall han besvara den oerhört svåra frågan: "Går det att flytta kostnaden för avvecklingen av en bank från skattebetalarna till bankens finansiärer? " De "företrädare för de svenska bankerna", man bjudit in att kommentera Goodharts föredrag, tycker nog detta skulle vara mycket svårt, men varför inte bjuda in vilken skattebetalare som helst? Då skulle nog denna herre få ett svar som det osar om!