Vad är Glass-Steagall-lagen?

Glass-Steagall lagen röstades igenom i den amerikanska kongressen i juni 1933 kort efter president Franklin D. Roosevelts tillträde och var en nyckelfaktor i återuppbyggnadsmiraklet "New Deal" under hela 1930- och 40-talen. Den är uppkallad efter de demokratiska kongressmännen Carter Glass och Henry Steagall. Genom Glass-Steagall-lagen separerades banker ("commercial banks") från finansbolag ("investment banks") för att stoppa den finansiella spekulationsorgie som hade lett till depressionen. Banker garanterades av staten men finansbolagen gavs inget skydd. Samtidigt infördes ett statligt insättargarantiorgan, Federal Deposit Insurance Corporation (FDIC). Detta stabiliserade i 60 år det förfallna banksystemet i USA, som hade gått på samma spekulationsspel som bankerna har gjort idag.

Det amerikanska systemet: Människor först!

Glass-Stegall lagen var en återbekräftelse av det sanna "amerikanska politiska ekonomiska systemet" som etablerades genom den amerikanska revolutionen 1776 mot brittiska imperiet och grundandet av den Amerikanska konstitutionella republiken. Alexander Hamilton utformade detta system både som en av författarna till konstitutionen och som USA:s första finansminister. Han gjorde det tydligt att det amerikanska systemet bygger på naturrättens principer och inte på fiendens människosyn, dvs. brittiska imperiets frihandel, girighet och slaveri. Den viktigaste principen i det amerikanska systemet var att statens främsta uppgift är att skydda och främja den allmänna välfärden för befolkningen och framtida generationer, inte främja  "marknadens" bästa. Detta skulle drivas genom en statlig kontroll över valutan, krediter och banksystemet, så att privata intressen inte ställs framför samhällets allmänna välfärd. Detta skulle vidare betyda att den av staten skapade valutan skall kanaliseras i form av krediter från en nationalbank genom reglerade privata banker till produktiva projekt i infrastruktur, industri, jordbruk, sjukvård, utbildning och vetenskapliga projekt. Privata banker och företag garanteras både friheter och skydd för att delta i denna nationella byggnadsuppgift. Detta var kärnan av det amerikanska ekonomiska systemet som gjorde USA till världens största ekonomiska kraft på jorden. Fram till John F. Kennedys mord 1963.

Glass-Steagall-lagen kom under attack i avregleringsvågen på 1980-talet. Den upphävdes slutligen i november 1999 under globaliserings- och spekulationsyran med stöd från Federal Reserve ordföranden Alan "Bubblan" Greenspan och Lawrence Summers, då finansminister under Bill Clinton och nu främsta ekonomiska rådgivare till Barack Obama. Glass-Steagall ersattes av Gramm-Leach-Blilley lagen. Denna öppnade dörren på vid gavel för bankerna att använda sparpengar till spekulativa finansoperationer, vilket ledde till det nuvarande finanssammanbrottet. Eftersom Glass-Steagall inte gäller längre, anses den amerikanska regeringen vara tvungen att använda skattebetalarnas pengar för att rädda både vanlig bankverksamhet och ren spekulation.

Sverige hade liknande regleringar som Glass-Steagall, som skilde banker från finansbolag, vilka också upphävts med liknande katastrofala resultat. Lagen från 1933 och dess motsvarigheter i hela Västvärlden höll bankväsendet stabilt i nästan 60 år.

***

Se den nya video om Glass-Steagall och striden om dess avveckling (på engelska)  här

Se videon "Firewall" om historien bakom hyperinflationen och Glass-Steagall
här (på engelska)

Se videon "1932" om USA:s historia bakom Roosevelts reformer här (på svenska)

Läs LaRouches uttalande "Hur vi räddar planeten nu - en global Glass-Steagall!" här (på svenska)

Läs om det gamla Glass-Steagall-förslaget i amerikanska senaten här (på svenska)

Marcy Kapturs Glass-Steagall-motion HR 1489 finns här