Ingen vid sina sinnens fulla bruk kan rösta på dem som suttit vid makten – i eller kring regeringen. Men vad är alternativet? Om man får tro massmedia (t.ex. Aftonbladet), så finns inte EAP. Däremot finns de här "alternativen": Feministiskt initiativ, Piratpartiet och Sverigedemokraterna.
Andreas Persson, kandidat för Europeiska arbetarpartiet (EAP) till Europaparlamentet, nagelfar de småpartier som etablissemanget tillåter, just därför att dessa framplockade "alternativ" inte representerar någon lösning på den pågående sammanbrottskrisen och därmed är helt ofarliga för den rådande ordningen.
Ur artikeln:
Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna har fått ett enormt stöd i rikstäckande massmedia och utmålas som offer för vänsterextremister, som hjälper dem på samma sätt som media gör. Genom attacker. Varför åker Jan Guillou landet runt med SD? För att visa hur hemska de är? Nä, för att de vill ha uppmärksamhet, och för att det inte går emot Jan Guillou eller Aftonbladets ideologi att släppa fram ett gäng efterblivna bakåtsträvare som längtar tillbaka till en tid då saker var enkla, alla talade svenska, mormor var trygg och allt var fint. Det vill säga till en tid som aldrig har funnits och aldrig kommer att finnas, tack gode gud.
Naturligtvis ska äldre människor vara trygga och få pensioner, men hur skulle SD kunna leverera det? Det kan de inte; de vet det; deras väljare vet det. De vet inget annat, men det vet de. De får ett väldigt litet stöd, relativt till all publicitet, eftersom alla vet att det bara är ett sätt att få lite stöd att spela på folks rädsla och impotens. En känsla av impotens som är välgrundad, eftersom det faktiskt är omöjligt att göra något åt situationen om man inte är beredd att acceptera vår lösning. SD kommer aldrig att göra något bra; därför kan de få komma fram i debatten. Att skylla på utlänningar är enkelt och relativt ofarligt; att skylla på London är sant och därmed inte tillåtet i den allmänna debatten.
Piratpartiet
Att piratpariet stjäl säger ju sig självt. De ljuger även när de påstår att de talar för "ungdomen". Den ungdomsgeneration som jag tillhör, ser det inte som den viktigaste frågan i världen att få ladda ner skräpkultur gratis. Jag tycker till exempel att det är mycket viktigare att "ungdomen" ska förstå att denna kultur inte är förenlig med målet om att alla människor ska ha rätt till utveckling. Ungdomen vill nog mest av allt ha en framtid; det är bara att det verkar lite långsökt att be om det i nuläget. Vi måste därför måla en bild av hur världen kan se ut, om 25, 50 och 100 år, om vi använder den nuvarande krisen till att förklara det nuvarande systemet konkursmässigt och börjar bygga de projekt som inte bara Afrika behöver för sin överlevnad.
Se följande filmer:
Ungdomens roll: Hur världen måste se ut om 50 år
Är inte det en bild av framtiden som ligger mer i ungdomsgenerationens intresse än att få norpa lite gratis skräp ur internets soptunnor? (Från de internationella nöjeskarteller som Piratpartiet säger sig vilja ge sig på.)
Feministiskt initiativ
Alla -ismer, inklusive feminismen, bygger på en missuppfattning att den mänskliga själen inte kan forma koncept som är sanna... Man måste då skapa sig en verklighetsuppfattning som är godtycklig. Eftersom världen blir obegriplig, måste man skylla på något. Vad man skyller på skiljer sig beroende på den drabbades familje- och relaterade kulturella bakgrund; men man skyller på något, oftast någon grupp man själv inte är en del av. (Det handlar ju om att skydda den egna självbilden; glöm inte det.) ...
F! skyller på männen. Eller som det så fint heter: Patriarkatet.
Men det stämmer inte att den fundamentala konflikten i mänsklighetens historia är mellan män och kvinnor. Det stämmer inte att det är mellan infödda och invandrare. Det är en konflikt mellan idéer; mellan syner på människan.
Läs hela artikeln:
LaRouche mot imperiet i EU-valet:
Se upp för lögnare och tjuvar bland småpartierna!
av Andreas Persson

Andreas Persson, kandidat för LaRoucherörelsen i Sverige - EAP i EU-valet den 7 juni 2009
Kampanjsida för Europaparlamentsvalet: larouche.se/eu2009