Går Sverige med i renässansen för kärnkraft och snabbtåg?

En stor politisk öppning har uppenbarat sig i Sverige vad gäller kärnkraft och byggandet av höghastighetståg för att förbinda oss med kontinentaleuropa. Som tidigare rapporterats skrev folkpartiledaren Jan Björklund en debattartikel i Dagens Nyheter den 11 januari, där han kräver att regeringen tänker om vad gäller hela kärnkraftspolitiken. Han argumenterar för byggandet av fyra stycken nya generationens kärnkraftverk. Lagen från 1980 som förbjuder byggandet av nya kärnkraftverk och t.o.m. forskning och utvecklingsarbete på svenska universitet, löpte ut sommaren 2006. Omkring 70% av befolkningen är idag positiv gentemot idén att bygga nya kärnkraftverk.

I sin debattartikel betonar Björklund behovet av snabbtågssträckor tvärs över landet för att få ner restiden och vad han kallar ökade koldioxidutsläpp från flygplan, bilar och lastbilar. Han föreslog att många av inrikesflygen borde ersättas av snabbtåg med hastigheter upp till 350 km/h. Det senare förslaget fördes också fram förra veckan av miljöpartiet, som använde samma argument om klimatförändringar.

Denna utveckling sammanföll med två viktiga händelser. En av dem var en internationell konferens som hölls i Linköping på temat höghastighetståg. Svenska medier citerade en av de framträdande deltagarna på konferensen: Bo Lennart Nelldahl, professor på Kungliga Tekniska Högskolan. Nelldahl sade att prioriteten för Sverige är att bygga nya och separata snabbtågssträckor mellan Stockholm och Göteborg och till Köpenhamn i sydväst, och en annan som binder samman södra Sverige med östkusten.

Han beräknar att kostnaden för ett sådant projekt skulle vara omkring 100 miljarder kronor för att lägga spåren för snabbtågen med en maxfart på 350 km/h eller snabbare på linjerna mellan Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Men de skulle betala tillbaka kostnaden många gånger om tack vare de positiva effekterna på ekonomin i stort över hela landet. Enligt Nelldahl skulle det redan idag vara socialt och ekonomiskt profitabelt att investera i de nya höghastighetstågen som behöver nya spår. Vi skulle få tillbaka det tre gånger om på 60 år.

Nelldahl betonade också att det första tåget skulle kunna tas i bruk om 10 år, om man antar att politikerna skulle ta ett sådant beslut idag. Han underströk att debatten om klimatförändringarna kommer att tvinga politikerna att agera snabbare. Enligt Banverket är det politiska beslut i riksdagen och regeringen som hindrar utvecklingen av nya generationer av tåg.