Saudier varnar: Cheneys Irankrig är på gång

LaRouche: 'Pelosi kommer att klandras'

Exceptionella kommentarer från flera saudiarabiska ledare, som rapporterades i dagens Le Figaro, pekade på att dessa personer, bl.a. prins Bandar, vet att en attack mot Iran från Cheney-Bush-administrationen är ”på”. De amerikanska ledarna Lyndon LaRouche, ledamot Dennis Kucinich och underrättelseveteranen Ray McGovern har alla under de senaste dagarna klarlagt att en sådan attack endast kan stoppas genom ett riksrättsåtal mot vicepresident Dick Cheney. LaRouche sade igår: ”När ett Irankrig startar, kommer Nancy Pelosi att klandras, eftersom en attack inte kan stoppas utan ett åtal av Cheney. Pelosi har blockerat ett sådant förfarande.”

Rubriken i Le Figaro lyder ”Riyadh fruktar en amerikansk attack mot Iran” och artikeln börjar: ”Saudiarabien fruktar repressalier från Teheran mot deras oljeanläggningar och har nu gjort närmanden mot Moskva, som iranierna lyssnar på i den här atomkrisen.”

Efter att ha stött diplomati, verkar de saudiska tjänstemännen nu ha ”gett upp inför oundvikligheten av det amerikanska kriget mot Iran”, skriver Le Figaros korrespondent i Riyadh. ”Vi kommer allt närmare en konfrontation”, säger Abdel Mohsen Hakas, Saudiarabiens socialminister. Prins Bandars högra hand, Rihad Massoud, förklarar: ”George Bushs ton får oss att tro att han har beslutat sig för vad han vill göra.”

Medan den saudiska monarkin officiellt är emot en ny konflikt, kommer den att ges ett ”tyst stöd” om den blossar upp, eftersom saudierna fruktar det växande iranska inflytandet och särskilt eftersom de fruktar att iranierna skulle vedergälla mot Saudiarabiens oljefält. ”Om iranierna ville skada USA, skulle de försöka blockera våra oljetransportrutter genom att attackera terminalen i Abqaia eller raffinaderiet i Ras Al Tannoura.” Det är dessa farhågor som tydligen lett till den saudiska diplomatins extrema aktsamhet vad gäller Iran. Trots att fransmän och britter pressar saudierna att gå med i deras senaste kampanj och kräva ökade sanktioner mot Teheran, insisterar iranierna snarare på ett potentiellt framgångsrikt resultat av de ryska medlingsförsöken.

Rihad Massoud säger dock slutligen: ”Ryssarna berättade för oss att stämningen i Teheran på något märkligt sätt påminde dem om atmosfären i Bagdad månaderna före kriget 2003.”