Putin träffar iranska ledare

Som förste ryske eller sovjetiske statschef att besöka Iran sedan 1943, träffade Vladimir Putin den 16 oktober Ayatollah Khamenei, den Islamska republiken Irans spirituelle ledare, för bilaterala samtal bakom lyckta dörrar. President Mahmoud Ahmadinejad och ryske utrikesministern Sergej Lavrov deltog också. Putin hade även separata samtal med Ahmadinejad och bjöd in honom till Ryssland.

Presidenterna offentliggjorde en lång 23-punktsförklaring, som tydliggjorde att de tagit upp iranska kärnkraftsprogrammet, vilket är förevändningen för tilltagande hot mot Iran från den amerikanske vicepresidenten Dick Cheney och hans anhang. Putin och Ahmadinejad “pekade på behovet av en kvick lösning på situationen rörande Irans kärnkraftsprogram med politiska och diplomatiska medel, inom ramarna för förhandlingar och dialog, och uttryckte förhoppning att finna en långsiktig, fattbar lösning”.

På presskonferensen efter Kaspiska toppmötet, men innan hans bilaterala samtal med iranierna, betonade Putin att “Ryssland är det enda landet som hjälper Iran att genomföra sina fredliga kärnkraftsprogram“. Han uttryckte avsikt att fortsätta göra så, medan han förnekade att nyliga förseningar med Buschehr-kärnreaktorn har varit något annat än tekniska. I samförklaringen stadfäste Putin och Ahmadinejad att Buschehr “kommer att vara färdig på utsatt tid”, och att ickespridningsavtalet respekteras.

Putin tog även upp potentiellt ryskt-iranskt samarbete i rymdfart, flygindustri, naturgas, vattenkraft, bankväsen och kommunikation, inkluderat en modernisering av internationella nord-syd-transportkorridoren.

Förklaringen nämner regionalt samarbete, innefattat samarbete inom ramen för Shanghai Cooperation Organization, SCO, i vilken Ryssland är medlem och Iran observatör. Säkerhet i Kaspiska havet och miljöfrågor stod på dagordningen, liksom en rad internationella teman, innefattat terrorism och "hot-spots". Putin och Ahmadinedjad visade sin delade oro för det förvärrade läget i Afghanistan; humanitära krisen i de palestinska områdena; hot mot Libanons suveränitet och stabilitet; och Irak och Persiska viken. Om Irak, förklarade de, “har Ryska federationen och Islamska republiken Iran aktivt förordat att bevara Iraks enighet, territoriala integritet och suveränitet, liksom ett slut på utländsk militär närvaro i landet på basis av en tidtabell“. De uttryckte förhoppning att få slut på religionskonflikterna i Irak.

Kreml har inte offentliggjort några nya officiella kommentarer om historien som cirkulerade på Interfax strax innan Putins avfärd, och som rikligt rapporterats världen över, att han eventuellt skulle ställa in på grund av rykten om en mordkomplott mot honom.