Zepp-LaRouche till aktivister i USA: Läget är farligt men fullt av möjligheter – Driv igenom Glass-Steagall nu!

Inledningstal av Schillerinstitutets internationella ordförande Helga Zepp-LaRouche på ett konferenssamtal den 16 februari som LaRouche Political Action Committee (LaRouchePAC) anordnade med aktivister runt om i USA.

Dennis Speed från LaRouchePAC berättade först kort om det intensiva kampanjarbete som bedrivits de senaste veckorna. Man har bearbetat kongressledamöterna i Washington för att få kongressen att rösta igenom både en ny Glass-Steagall-lag (bankdelning) och LaRouches "fyra lagar". Veckan som börjar den 20 februari gör kongressen uppehåll och kongressledamöterna är då hemma i sina hemdistrikt och kan bearbetas av aktivister där. Ledamöterna återkommer till Washington den 28 februari, den dag då president Trump håller sitt State of the Union-tal, som blir en slags regeringsförklaring. Målet för kampanjen är att Trump då ska tillkännage att Glass-Steagall ska återinföras.

LaRouchePAC-aktivisterna förbereder också en aktionsdag den 23 februari, för att uppmärksamma statskuppen i Ukraina den 23 februari 2014 regeringen där störtades, efter ett olagligt ingripande av George Soros, Barack Obama och andra i Ukraina i en "färgrevolution" liknande den som nu sätts in i USA för att fälla president Trump. Man håller på att färdigställa en dossier om detta.

Ett tredje mobiliseringsmål är att USA ska vara representerat av president Trump och en stor amerikansk delegation på toppmötet i Peking den 14–15 maj om det nya globala sidenvägsprojektet, det som kineserna kallar Bältet och vägen.

Dennis Speed överlämnade sedan ordet till Helga Zepp-LaRouche, som sa:

Hej allihop, det är ett nöje att få tala med er. Jag förmodar att de flesta av er såg president Trumps presskonferens idag, som visade att det här är en aktiv och energisk person som vet hur man hanterar en skock skräniga medier. Detta är verkligen ett intressant ögonblick i historien, för han sitter inte bara och ser på när det faktiskt är en kupp i görningen emot honom. Det är mycket allvarligt. Det gamla etablissemanget, det globala nyliberala, neokonservativa, unipolära etablissemanget, både i USA och i Europa, har flippat ur totalt. De accepterar inte att Trump har blivit vald och de försöker få bort honom från Vita huset. Genom antingen en kupp – det har talats om en militärkupp, eller genom ett riksrättsförfarande, eller ännu värre, som chefredaktören för den tyska liberala tidningen Die Zeit sa i en talkshow; han sa "mord i Vita huset". Det är rätt skandalöst att chefredaktören för en s.k. mainstream-tidning kan säga en sån sak.

Det som händer är alltså väldigt allvarligt. Man har skickat in George Soros, som egentligen bara är ett redskap för det brittiska imperiet. Han är finansiären bakom begreppet färgrevolutioner, det vill säga att man betalar allsköns NGOs och andra grupper för att få en regering utbytt mot en annan. Detta har de hållit på med under större delen av tiden efter Sovjetunionens fall, i många länder i Östeuropa: den orangea revolutionen i Ukraina 2004; rosenrevolutionen i Georgien; därefter den arabiska våren; försöket till en vit revolution i Ryssland som misslyckades; den s.k. gula revolutionen med de gula paraplyerna i Hongkong mot Kina, som misslyckades. Det som vi ser just nu i USA är exakt samma typ av apparat, finansierad av Soros, och det syftar verkligen till att riva upp presidentvalet. Det är mycket allvarligt.

Hela historien om att det var Ryssland som stal det amerikanska presidentvalet är horribel. Det var Hillary som åstadkom detta helt och hållet på egen hand. Hon pratade om folk i den amerikanska mellanvästern och rostbältet och kallade dem "stackare", och "misslyckade". Och det var de som röstade på Trump. Det som etablissemanget absolut vägrar att fatta är att det är deras egen politik, deras nyliberalism och deras krig i Mellanöstern byggda på lögner – i Irak, Afghanistan, Libyen, Syrien – som är orsaken till att vi har en gigantisk flyktingkris i Europa; det var inte flyktingkrisen som orsakade brexit, men den bidrog till det. Och på ett djupare plan var det en del av den brittiska befolkningen som upplevde att EU inte representerade dem och det var därför de ville lämna. Det var i princip samma orsak till att folk inte ville ha Hillary utan röstade på Trump.

Titta på det ur den strategiska synvinkeln; titta inte bara på det utifrån det amerikanska inrikespolitiska läget – om man ser på massmedierna så har man aldrig förr sett en sådan hysteri. Men om man ser på det ur den strategiska synvinkeln först, så kan man säga att Trump helt klart gör saker som inte är bra, men att det viktigaste är att valet av Trump betyder att en lösning på krigshotet är möjlig. Om det bara hade fortsatt med Obama och Hillary så hade vi styrt raka vägen mot ett tredje världskrig; med inringningen av Ryssland, av Kina, hela idén om flygförbudszoner i Syrien, skulle det inte ha dröjt länge innan vi hade fått en konfrontation med Ryssland och Kina.

Därför är de första diplomatiska initiativen från Trumps sida mycket positiva. Han har haft ett mycket bra samtal med Kinas president Xi Jinping, han beskrev det som extremt vänligt, extremt varmt; och det var också så det beskrevs från kinesisk sida efter telefonsamtalet för några dagar sedan.

Japans premiärminister Abe har varit på besök i USA, och de kom överens om att japanska företag ska göra stora investeringar i infrastruktur i USA. Även Kina har erbjudit sig att investera stort i infrastrukturuppbyggnaden i USA.

Trump har ju lovat att han ska investera en biljon dollar i USA:s infrastruktur, men om man tittar på vilket skick den amerikanska infrastrukturen befinner sig i så fattar vem som helst att det inte räcker med en biljon dollar. Kinesiska experter menar att det behövs minst åtta biljoner dollar; och Kina säger sig vara berett att ta på sig en stor del av det. Kina och Japan förfogar tillsammans över en så stor industriell kapacitet att de snabbt och effektivt skulle kunna återuppbygga den amerikanska infrastrukturen.

Efter de första kontakterna mellan USA:s nye utrikesminister Tillerson och den ryske utrikesministern Lavrov, som träffades idag i Bonn i samband med G20-mötet, kom det också försiktigt positiva tecken på att de tror att de ska kunna samarbeta. Problemen de har att ta itu med är jättestora, men de första stegen har varit positiva.

Vad gäller Japans ansträngningar att förbättra sina förbindelser med Ryssland har den amerikanska Trump-administrationen sagt att man inte motsätter sig det. Premiärminister Abe har varit i Ryssland; han kommer att resa dit ytterligare två gånger under det här året. Putin var i Japan i december. De samarbetar nu ekonomiskt om att utveckla Kurilerna, de s.k. norra territorierna, och Abe vill underteckna ett fredsavtal med Ryssland under innevarande mandatperiod, d.v.s. under de närmast kommande åren.

Om USA förhåller sig positivt till att Ryssland förbättrar sina relationer med Japan; om USA samtidigt förbättrar sina relationer med Kina, och Ryssland och Kina har redan ett gott samarbete med varandra; om USA då kommer bra överens med Ryssland, då faller allt på plats! Då har vi, för första gången på jag vet inte hur länge, kanske för första gången i historien, möjlighet att få ordning på relationerna mellan stormakterna i världen, och en reell chans att eliminera krigsrisken för gott.

Detta är extremt viktigt, för vad kan vara viktigare än mänsklighetens fortsatta existens och utsikten att kunna eliminera krig för alltid! I kärnvapnens tid får krig inte vara en konfliktlösningsmetod.

Det här är alltså mycket positivt. När Lyndon LaRouche, min man, informerades om allt det här som har hänt de senaste dagarna så såg han mycket positivt på det. Han sa: "Grips inte av panik, låt er inte luras av medierapporteringen. Allt det här pekar i en mycket positiv riktning." Jag tror absolut att det finns skäl att vara optimistisk. Trump har den rätta inställningen till det här kuppförsöket när han säger att det är underrättelsefolk som läcker sekretessbelagda uppgifter till medierna, de delar ut dem som godis och det är brottsligt och måste utredas.

Det är en jättestrid, för Trump-administrationen är uppenbarligen långt ifrån fulltalig – flera utnämningar har ännu inte gått igenom och några är ju också klart problematiska, bland annat att så många har kopplingar till Wall Street, vilket är ett problem.

Därför är det oerhört viktigt att vi eskalerar vår kampanj. Det är mycket som är på gång i kongressen. Ni såg talet som senator Cantwell höll där hon förklarade varför hon motsatte sig Steven Mnuchin på posten som finansminister. Det är mycket som händer. På delstatsnivå har det lagts motioner om inte bara Glass-Steagall utan faktiskt också om Lyndon LaRouches "fyra lagar": för det första Glass-Steagall, för det andra en nationalbank som ger ut krediter, för det tredje ett kreditsystem, och för det fjärde en höjning av arbetskraftens produktivitet genom en satsning på fusionsenergi och rymdteknik i ett internationellt samarbete. De här "fyra lagarna" har lagts fram i flera delstatsförsamlingar, i sex eller sju stycken, tror jag, vid det här laget.

Det är detta som det här samtalet egentligen handlar om: Hur kan vi eskalera den här kampen så att vi skapar en situation där Trump, när han håller sitt tal om tillståndet i nationen, tar med Glass-Steagall i det talet, den riktiga Glass-Steagall-lagen, och inte någon urvattnad låtsasversion, Volcker-bestämmelse eller såna saker.

Detta är extremt viktigt, och vi kommer att ge ut en dossier om George Soros, som kommer att visa att den här apparaten som försöker göra en kupp mot Trump-administrationen är exakt detsamma som gjordes i Ukraina. Och jag ber er att delta i en aktionsdag den 23 februari, som är 3-årsdagen av kuppen i Ukraina, Majdan-demonstrationerna som ledde fram till kuppen. Och jag ber er också att sprida kunskapen om Soros-apparaten som står bakom det här kuppförsöket i USA.

Men striden som just nu utkämpas i USA handlar inte bara om att förhindra att Trump-administrationen kuppas bort; det handlar om att se till att de möjligheter som den här administrationen innebär också blir verklighet. USA kan bli en del av det nya sidenvägsprojektet, genom att inte bara utsträcka sidenvägen till USA genom att bygga ut infrastrukturen, utan genom att samarbeta med Ryssland och Kina i andra delar av världen. Till exempel i återuppbyggnaden av Mellanöstern, som är något som bara de här stormakterna kan åstadkomma i samverkan med varandra; eller i industrialiseringen av Afrika, som Kina redan har påbörjat med massor av spännande projekt. Japan är med, Indien är med, och vi måste få USA att ansluta sig till någonting som FN just har betecknat som "mänsklighetens gemensamma framtid i Afrika".

Alla dessa stormakter måste förmås att samarbeta för hela civilisationens gemensamma bästa och det är inom räckhåll. Det är väldigt spännande. Det är väldigt farligt. Det är väldigt dynamiskt. Men detta är ett ögonblick i historien då människor, om de har en bra plan, kan förändra världen och förändra historien.

Lyssna på fortsättningen av aktivistsamtalet med Helga Zepp-LaRouche på engelska här: https://youtu.be/tl0cKOAidiY

Läs tidningen The Hamiltonian om kampanjen för att sätta stopp för brittiska drottningens färgrevolution  mot Trump i USA här: https://larouchepac.com/20170216/end-british-queen-s-color-revolution-us

Lyssna på Dianne Sare när hon berättar om hur kuppen i Ukraina genomfördes den 23.2 2014

Amerikanska kongressmän protesterar mot att den amerikanska ambassaden i Makedonien stöder färgrevolutionen som George Soros organiserar och att Obama aktivt stöder en Ukrainaliknande kupp i USA: https://larouchepac.com/20170220/obamas-organization-wants-another-ukraine-coup-now-america