Västvärldens djupa moraliska kris, eller Varför vi behöver en renässans för den klassiska kulturen!

Friedrich Schiller

Med anledning av 259-årsdagen av Friedrich Schillers födelse:
Västvärldens djupa moraliska kris, eller
Varför vi behöver en renässans för den klassiska kulturen!

av Helga Zepp-LaRouche
10 november 2018

Det tyska industriförbundet är typiskt för vår tids kortsiktiga tänkande: Man oroar sig över vad man anser vara en "systemkonkurrens" mellan "vår modell med en öppen marknadsekonomi och Kinas statligt styrda ekonomi". Man anser att möjligheterna till ekonomiskt utbyte visserligen ska utnyttjas, men att man inte får göra sig beroende av den kinesiska marknaden, och det som händer då är att man missar massor med affärsmöjligheter. Och dessa möjligheter hänger självklart ihop med den framtida arbetskraftens mänskliga kvaliteter, alltså dagens barn och ungdomar. Men just de "västerländska värderingar" som sägs göra oss så absolut överlägsna andra kultursfärer, har försatt västvärlden i en djup kulturell kris, som hotar ekonomin långt mer än någon "systemkonkurrens" kan göra.

Tretton döda och flera skadade i en skjutning på en bar i Thousand Oaks i Kalifornien, där Ian David Long, en krigsveteran tillhörande den amerikanska marinkåren, löpte amok, är bara det senaste exemplet i en ändlös mardröm i USA, som får en fortsättning så gott som dagligen. 2015 skedde 209 masskjutningar, 2017 hade det ökat till 346, och i år är man redan uppe i mer än 300 – numera finns det personer som med knapp nöd har undkommit två sådana skräckupplevelser.

De liberala medierna är snabba att peka ut de ansvariga i den nationella skytterörelsen National Rifle Association (NRA) och det andra författningstillägget, det vill säga rätten att bära vapen. Men den förklaringen täcker inte in alla andra former som brutaliseringen tar sig, framför allt bland barn allt längre ned i åldrarna. Som exempel kan nämnas en 15-åring i Florida som ströp sin mamma för att han inte gillade att hon klagade på hans betyg, körde henne i en skottkärra till en skåpbil, som han sedan körde till en kyrka en bit bort där han grävde ned henne under en eldningsplats. Med hjälp av två vänner iscensatte han sedan ett inbrott och ringde ett enligt honom själv "Grammy-vinnande samtal till 911", det allmänna larmnumret i USA.

Såkallade "råa brott" sker inte bara på andra sidan Atlanten. I Berlin blev nyligen en tioåring våldtagen av en annan tioåring på en klassresa. Två elvaåringar höll fast offret, två andra elever tittade på.

En kulturell och moralisk kris

Självklart har det alltid funnits chockerande fall av kriminellt beteende, men ingen kan förneka att den obehindrade tillgång som till och med små barn ofta har till alla former av våld och pornografi på nätet, tillsammans med avsaknaden av en utbildning som kunde ge dem en inre moralisk kompass, har lett till en katastrofal brutalisering.

Konsekvensen är en helt förvriden människosyn, särskilt när det gäller synen på kvinnor och sexualitet. Lägger man till de fall där en överdriven användning av dataspel har lett till ett mer eller mindre autistiskt socialt liv, så ger det för en inte ringa andel av den kommande generationen ett mycket negativt perspektiv gällande deras kreativa potential.

Det tyska förbundet för utbildning och yrkesutbildning VBE uppdrog nyligen åt opinionsinstitutet Forsa att, "med hänsyn till förråandet av umgängesformerna och aktuella händelser som de som nu senast inträffade i Chemnitz", ta reda på hur föräldrar och lärare ser på utbildningen i värderingar i Tyskland. Mer än 90 procent i båda grupperna tyckte att detta var mycket viktigt, men att det fungerade dåligt i praktiken. Andra undersökningar har visat att lärare utsätts för våld i en skrämmande omfattning. Det händer allt oftare att lärare blir förolämpade, hotade och attackerade, "tonen i samhället blir råare, språket förråas, konflikter eskalerar oftare och snabbare, auktoriteter respekteras inte längre". Det är ett "fenomen i samhället som helhet" och handlar inte alls mest om människor med migrationsbakgrund, konstaterar man.

Vare sig det gäller veteraner som lider av posttraumatiskt stressyndrom efter krigsinsatser i Mellanöstern – i USA är det en krigsveteran som tar sitt eget liv var 65:e minut – eller virtuella upplevelser av våld genom dataspel eller s.k. underhållning, så har i båda fallen tröskeln till att bruka våld mot och till och med döda en annan människa sänkts på ett farligt sätt. Och trots att denna trend har varit tydlig länge har det i ett samhälle som håller sina "liberala värderingar" så högt – läs: "allt är tillåtet" – inte gjorts någonting för att hejda detta fall ned i den gränslösa dekadensen.

Estetikens roll i Kina

I skarp kontrast till detta har den kinesiska regeringen för kort tid sedan förbjudit hiphop-musik och banala frågesporter på teve, eftersom låttexterna uttrycker en förnedrande kvinnosyn och frågesporterna förhindrar tittarnas kreativitet. Ännu viktigare: President Xi framhöll nyligen i ett brev till åtta professorer vid Centrala akademien för de sköna konsterna (CAFA) att utbildning i estetik har stor betydelse för den kinesiska ungdomens sunda utveckling, både fysiskt och intellektuellt. Utbildning i estetik spelar en avgörande roll i utvecklingen av ett vackrare själsliv, det fyller studenterna med kärlek och det främjar skapandet av stora konstverk, skrev han.

I Kina går den estetiska utbildningens betydelse tillbaka till Konfucius, men även i modern tid har stora lärda män och lärare använt denna metod med målet att moraliskt förädla sina elever och studenter.

En av den moderna estetikens grundare, Wang Gouwei, en lärd man vid Qinghua-institutet för kinesiska studier, ägnade sig åt att utforska människornas lidande, och han kom fram till att det hade sin grund i girighet. Girighet gör människorna olyckliga, de drivs till att vilja ha saker, vilket kan leda till ett tvångsmässigt beteende, och, om det åtrådda föremålet förloras, till inre olycka och till yttre onda ting. Om det finns en väg att besegra denna girighet? Ja, sa Wang Guowei, det är skönheten.

En liknande uppfattning företrädde den tidigare presidenten för Pekings universitet, Cai Yuanpei. I en uppsats den 10 maj 1919 skrev han: "Jag menar att roten till vårt lands problem ligger i kortsyntheten hos så många människor, som vill ha snabba framgångar eller snabba pengar utan något högre moraliskt synsätt. Det enda botemedlet är utbildning i estetik."

I samma filosofiska tradition konstaterade Zhu Guangqian i sin skrift "Estetiken förklarar" att samhällets problem ligger i att de flesta människornas hjärtan är fördärvade. För att rena människornas hjärtan måste man kultivera anden och själen, sätta upp högre och renare mål än att bara bli rik eller ha vackra kläder eller en hög regeringsposition. För att förädla en människas ande måste man först försköna hennes liv.

Den stora klassiska konsten kan hjälpa oss

Det är denna uppgift som Friedrich Schillers hela gärning är ägnad åt: människans förädling genom utbildning i estetik. Men framför allt i sina Estetiska brev, som han skrev som reaktion på den franska revolutionens absoluta brutalisering genom det jakobinska terrorväldet, sysselsatte han sig med frågan varifrån människans förädling skulle komma, när regeringarna var korrupta och massorna förråade. Han kom fram till att endast den stora klassiska konsten kunde klara detta, eftersom den satt inne med den ofelbara nyckeln till den mänskliga själens högsta känslor och kunde visa upp det allra högsta idealet av mänsklighet. I förordet till "Bruden i Messina" förklarade Schiller att den stora klassiska konsten väcker en kraft i den mänskliga själen, som finns kvar även efter det att upplevelsen av konstverket är avslutad.

Om västvärlden vill fortsätta med sin kultur där "allt är tillåtet", då är det redan avgjort vem som kommer att vinna "systemkonkurrensen" som det tyska industriförbundet talar om. Kina gör nämligen enormt mycket för att så många människor som möjligt ska ta till sig den 5000 år gamla kulturen, och Xi Jinping verkar personligen för att den konfucianska filosofin ska spridas in i samhällets alla porer.

Vi i väst har i alla fall ett jättelikt problem, eftersom vi i och med det paradigmskifte som Kongressen för kulturell frihet, Frankfurtskolan och 68-orna drev igenom har haft flera generationer som medvetet vänt sig emot idealen för vår klassisk-humanistiska tradition. Trots det är det bara möjligt att övervinna den kulturella och moraliska krisen om vi vänder tillbaka till idealen som omfattades av Nicolaus Cusanus, Leibniz, Lessing, Schiller och av Humboldt, Bach och Beethoven – för att bara nämna några – och förmedlar dem tillsammans med de stora klassiska konstverken till nu levande och kommande generationer.

Du, kära läsare, kan inte fira Friedrich Schillers 259-årsdag på något bättre sätt än att bli medlem i Schillerinstitutet.

zepp-larouche@eir.de


Läs något på svenska av Friedrich Schiller på larouche.se:
http://www.larouche.se/stories_by_forfattare/70/568
http://www.larouche.se/program/ny-klassisk-renassans/friedrich-schiller
och framför allt de Estetiska breven som är grunden för läroämnet Estetik:
http://www.larouche.se/artikel/om-manniskans-estetiska-fostran-i-en-serie-brev

Köp boken på svenska av "Friedrich Schiller: Ett urval filosofiska skrifter", 50 kr + porto 36 kr:
http://www.larouche.se/artikel/friedrich-schiller-frihetens-skald-ett-urval-filosofiska-skrifter

Lär mer om Schiller på danska och amerikanska Schillerinstituthemsidorna:
http://schillerinstitut.dk/si/category/nyheder/friedrich-schiller/

https://schillerinstitute.com/who-is-schiller/