Tyskland: Våga kräva återindustrialisering

Avveckla den postindustriella mardrömmen

Om demokrati och allmän välfärd ska kunna räddas i Europa krävs en total omläggning av den ekonomiska politiken, bort från allt vad post-industrialism och globalisering heter.

Det skriver Helga Zepp-LaRouche i ett upprop med det tyska Ruhrområdet som exempel. Ruhrområdet i Nordrhein-Westfalen var en gång hjärtat och motorn i Europas industri. Nu, efter 20-30 år i klorna på den post-industriella ideologin, sprider sig en djup pessimism bland stora delar av befolkningen. Detta i kombination med en arbetslöshet som är den högsta sedan 1945, och som fortsätter att stiga, inger farhågor för framtiden. Det som ger hopp om att denna utveckling ska kunna vändas, skriver Helga Zepp-LaRouche, ordförande för Medborgarrättsrörelsen Solidaritet (BüSo), är att delstatsval ska hållas i Nordrhein-Westfalen i maj nästa år. Eftersom den fysiska ekonomin i Ruhrområdet var så stark och sprudlande livskraftig, kan förstörelsen av Ruhrområdet tjäna som ett paradexempel på hur kapitalt den s.k strukturomvandlingen i riktning mot ett post-industriellt tjänste-, medie- och informationssamhälle har misslyckats.

Bjuder in till debatt

Helga Zepp-LaRouche bjuder i sitt upprop in vetenskapliga specialister, företrädare för industrin, särskilt de små och medelstora företagen, samt lärare, kulturfolk och andra inom den offentliga sektorn att tillsammans med BüSo utforma en ny framtid för Nordrhein-Westfalen. Med en sådan kraftsamling kan valet i Nordrhein-Westfalen få en signalverkan för hela Europa, och för flera generationer framöver.

Det kan bli det första steget mot en återindustrialisering av hela Tyskland. Men klockan är fem i tolv, varnar Helga Zepp-LaRouche. Det globala finanssystemet är som ett minfält: det räcker med att en av de många spekulationsbubblorna briserar för att hela systemet ska flyga i luften. Utan en tydlig idé om hur alternativet ser ut hotar ett kaotiskt sammanbrott av den reala ekonomin och de sociala trygghetssystemen.

Våga riva upp de gamla besluten!

Det första som krävs är modet att riva upp alla felaktiga beslut som har fattats på rent ideologiska grunder, t.ex. att moderna stålverk och koksverk har stängts och sålts till Kina, och att kärnkraftsavvecklingen har fortsatt, tillsammans med det statligt subventionerade uppförandet av vindsnurror, som förfular hela Tyskland. Det handlar inte bara om estetik: de s.k. förnybara energikällorna har helt enkelt för låg energiflödestäthet för att kunna kraftförsörja ett modernt industrisamhälle. Det är det i dag bara kärnkraften som kan. BüSo arbetar med att färdigställa ett omfattande program för hela delstatens återindustrialisering, där riktmärket är att alla investeringar ska leda till en maximal ökning av produktiviteten. Helga Zepp-LaRouche nämner några exempel för det industritäta Ruhrområdet:

1. Det s.k. CargoCap-projektet, ett underjordiskt rörsystem för helautomatiserade transporter av lastpallar med gods, skulle vara en verklig innovation på transportområdet.

2. Duisburg, som är Europas största inlandshamn, skulle lämpa sig för byggandet av ”flytande fabriker”, som via Rhen på plattformar kan transporteras vart som helst i världen. Serieproduktion av HTR-reaktorer på sådana plattformar skulle hjälpa till att trygga energiförsörjningen i många delar av världen.

3. Flera toppmoderna, små stålverk behöver byggas i Ruhrområdet. Efterfrågan finns också på kolförädling och framställning av nya syntetiska bränslen.

De små och medelstora företagen har historiskt varit den största källan till innovationer, och de svarar för hela 85 procent av finansieringen av den offentliga sektorn. Därför behövs särskilda stimulanser för denna sektor, framför allt skattelättnader och billiga långfristiga krediter.

Ett rikt arv

För ett varaktigt övervinnande av ”strukturkrisen” måste naturligtvis de eurasiska landbroarna byggas ut, och förbinda industrin i Europa med människorna och industrin i Asien genom s.k. infrastrukturkorridorer. Detta måste bilda stommen i en återuppbyggnad av hela världsekonomin.

Helga Zepp-LaRouche pekar slutligen på den mobilisering av befolkningens, särskilt ungdomarnas, kreativa potential som måste till för att detta ska lyckas. Tyskarna har lättast i hela världen att lösa detta problem, säger hon: ”Vi behöver bara göra den klassiska traditionen från våra stora diktare, filosofer och kompositörer levande i befolkningen igen, framför allt bland ungdomen. De är det rika arv som vi kan skapa en ny kulturell renässans av, förutsatt att det finns tillräckligt många människor som är beredda att jobba på det. Må Beethoven, Heine och friherre vom Stein, som söner till det område som nu är Nordrhein-Westfalen, ge oss inspiration till detta!”