Signalerar avskedandet av FBI-chefen en motoffensiv mot "deep state"?

Veckoanalys av Alexander Hartmann

President Trumps avskedande av FBI-chefen James Comey väckte ett enormt rabalder i internationella medier. Många kunde ha satt som rubrik på sin rapportering "Putin sparkar Comey", eftersom intrycket som gavs var att anledningen till att Comey fick sparken var att den ryska regeringens lömska kontakter med Trump och hans medarbetare skulle skyddas från att undersökas av FBI.

Det enda faktiska lagbrott som bevisligen begicks i samband med samtalen som medarbetare till Trump förde med ryska diplomater under presidentvalskampanjen och efter valsegern, var att namnen på Trumps avlyssnade medarbetare (bl.a. general Flynn och justitieminister Jeff Sessions) och innehållet i samtalen offentliggjordes. Att Comey inte visade något intresse av att utreda detta lagbrott var säkert ett skäl till hans avskedande, men som framgår av den motivering som vice justitieministern Rod Rosenstein angav i sin rekommendation till justitieministern och president Trump att avskeda Comey, så fanns det också flera andra, tungt vägande skäl. Rosensteins utförliga pm har knappast ens omnämnts i medierapporteringen, eftersom den motsäger den Trump-fientliga framställningen av Comeys avsked.

Rosenstein förklarar att Comeys agerande hade skapat stor irritation och demoralisering bland de anställda inom FBI (och indirekt även inom andra säkerhets- och underrättelsetjänster). I juli 2016, mitt under presidentvalskampanjen, gick Comey ut med att det inte skulle bli något åtal mot Hillary Clinton – efter att hon mot lagen hade skickat statshemligheter via sin privata e-post-server. I slutet av oktober, bara några veckor före valet, meddelade han sedan på en presskonferens att utredningen mot henne skulle återupptas. Men Comey hade över huvud taget ingen rätt att vare sig inleda eller avbryta någon rättsprocess. I USA är det inte upp till polismyndigheterna att besluta om sådana saker utan det gör bara statsåklagarna, som lyder under justitiedepartementet. FBI-chefen hade därmed alltså inkräktat på justitieministerns befogenheter.

Detta hade, skrev Rosenstein i sin pm, allvarligt skadat förtroendet för FBI och det drabbade hela justitiedepartementet. Han hänvisade sedan till flera tidigare justitieministrar och vice justitieministrar som alla riktat skarp kritik mot Comeys agerande, däribland domare Laurence Silberman, vice justitieminister under president Ford; Jamie Gorelick, vice justitieminister under president Clinton; Michael Mukasey och Larry Thompson, justitieminister resp. vice justitieminister under George W. Bush; Alberto Gonzales, justitieminister under George W. Bush; och Eric Holder, justitieminister under Barack Obama.

Rosenstein avslutade sin pm: "Av detta följer att det inte är troligt att FBI kan återfå allmänhetens och kongressens förtroende så länge som man har en chef som inte inser det allvarliga i misstagen och lovar att aldrig upprepa dem. I och med sin vägran att erkänna de fel han begått kan han inte förväntas vidta de nödvändiga korrigerande åtgärderna."

Trump i krig med "staten i staten"

Comey har faktiskt varit en nyckelperson i det som kallas deep state, en stat i staten, "den struktur under efterkrigstiden som utgörs av banker och advokatbyråer i New York och London, de statliga underrättelsetjänster som dessa har skapat och bemannat, kontrollerade privata medier, stiftelser och tankesmedjor – en struktur delvis överlappande med den organiserade brottsligheten och vissa sponsrade politiker", som Barbara Boyd skriver i en omfattande dokumentation med rubriken "The Insurrection Against the President, And Its British Controllers – Or, Who Really Is George Soros, Anyway?" (Revolten mot presidenten och dess brittiska kontrollörer – eller: Vem är egentligen George Soros?) publicerad den 31 mars i tidskriften Executive Intelligence Review.

Hon visar att denna stat i staten inte egentligen är ett verktyg för den amerikanska regeringen, utan mera en apparat som tjänar till att styra in USA:s regering och befolkning på den linje som bestäms av det anglo-amerikanska etablissemanget, bättre kallat Blimps = "brittiska liberala imperialister", och se till att de håller sig där. För detta ändamål använder sig detta etablissemang av personer inom statsapparaten som den nu avskedade FBI-chefen Comey.

I praktiken rådde det direkt i och med Trumps valseger ett slags krigstillstånd mellan Trump-lägret och "Blimps"-etablissemanget, där det senare satte in deep state-apparaten för att göra Trump handlingsoförmögen, vilseleda honom och till slut fälla honom. Barbara Boyd beskriver i sin dokumentation motivet bakom kampanjen mot Trump:

"Donald Trump begick sin dödssynd när han sa att han var öppen för förhandlingar med Putins Ryssland, och att Barack Obama framstod som svag jämfört med Putin som ledde sitt land med fast hand. Han förvärrade det genom att försvara systemet med suveräna nationalstater mot den globalistiska visionen om en världsregering. Han såg ett samband mellan ekonomisk kollaps och kulturell kollaps. Han förklarade krig mot knarket, fast fortfarande utan den rätta betoningen på de penningtvättande Wall Street-bankernas roll. Han uttalade sig också för en bankdelning av Glass-Steagall-modell, som skulle sätta stopp för Blimps kasinoekonomi. Han talade om vikten av vetenskapliga framsteg – om att börja utforska rymden igen och besegra sjukdomar. (1)

Sedan, den 20 och 21 mars, begick Trump det allra värsta brottet: han hyllade det nationalekonomiska 'amerikanska systemet', den ekonomiska vetenskap som faktiskt byggde upp USA och som Blimps trodde att de helt och hållet hade bytt ut mot sin frihandel och globalistiska Nya världsordning. Allt detta utgör ett dödligt strategiskt hot mot Blimps."

Upprördheten över att Comey avskedats visar att Trump med detta har tillfogat sina motståndare ett kännbart nederlag. Men som Robert Parry varnar i en kommentar under rubriken "Watergate i repris eller deep state-kupp?" i nättidningen Consortium News, (2) kommer avskedandet av Comey med stor sannolikhet att få Trumps motståndare att intensifiera sina ansträngningar att fälla Trump. Om president Trump inte vill dra det kortaste strået i konfrontationen med Blimps-etablissemanget och dess stat i staten, då måste han föra upp denna konfrontation till en högre nivå. Barbara Boyd skriver i inledningen till sin dokumentation:

"Vi måste utnyttja två skriande sårbarheter i efterkrigstidens dekadenta 'Nya världsordning', som Blimps skapat. (John McCain talar om Trumps brott mot denna 'ordning' som casus belli för revolten mot presidenten.) Denna ordnings största sårbarhet är dess totala nonchalans mot den fysisk-ekonomiska vetenskapens grundlagar. Beroende av spel om pengar som den är, vet den ingenting om hur man bygger upp en ekonomi med ett långsiktigt hållbart socialt och ekonomiskt framåtskridande. För sin överlevnad förlitar den sig på fortsatt förslavning av underlydande befolkningar med hjälp av propaganda, fördummande skolundervisning, underhållning, droger och ständiga krig. Liksom Rom – imperiemodellen för det nutida brittiska imperiet – är den dömd att gå under. Frågan är bara om den ska dra med sig hela mänskligheten i en kärnvapenkatastrof.

Den andra sårbarheten ligger i den Nya världsordningens egen människofientliga historia. Om den historien skulle förstås till fullo av befolkningen – om maskeraderna och illusionstricken upphörde – då skulle det vara slut med Blimps."

Angrepp är bästa försvar – och Trump kan bäst försvara sitt presidentskap genom att uppfylla sina vallöften och göra precis det som etablissemanget fruktar mest: för det första återinföra Glass-Steagall-lagens bankdelningssystem, och för det andra samarbeta med Kina och Ryssland om att föra in världen i win-win-samarbetets nya paradigm, något som Sidenvägskonferensen som inleddes i Peking den 14 maj erbjuder den absolut bästa chansen till.

Länkar:

(1) http://www.larouchepub.com/other/2017/4413insurrection_v_pres.html

(2) https://consortiumnews.com/2017/05/10/watergate-redux-or-deep-state-coup/

Läs också LaRouchePAC:s intervju med Bill Binney : https://larouchepac.com/20170508/bill-binney-russia-gate-five-eyes-and-us-constitution