Shanghai: Världens första magnettåg invigt

1998 drog Peking i gång ett jättelikt infrastrukturutvecklingsprogram, med statliga krediter, för att garantera Kinas ekonomiska utveckling och stabilitet. Nu går man ett steg längre. Man har bestämt sig för att, i samarbete med så många andra länder som möjligt, lösa Kinas utvecklingsproblem med hjälp av den allra modernaste teknik som finns att tillgå.

När världens första kommersiella magnettåg svävade ut från stationen i Shanghai den 31 december 2002, var det en verkligt historisk händelse, jämförbar med öppnandet 1825 av den första järnvägslinjen i Storbritannien mellan Darlington och Stockton.

Lyndon LaRouche sa i en radiointervju i USA den 4 januari 2003:

- Vi har en jättelik resurs inom synhåll - den finns inte i USA, men den påverkar oss väldigt mycket. Vi har chans till ett ekonomiskt uppsving i Asien, om vi kan få igenom ett nytt internationellt valutasystem, som kan backa upp det.

- De flesta har säkert uppmärksammat vid det här laget att Tysklands förbundskansler Schröder besökte Kina kring nyåret, och att han fick åka med det modernaste och effektivaste järnvägssystemet i världen i dag. Han fick åka med Kinas premiärminister. De satt i sköna fåtöljer. Tåget åkte från Shanghai till Shanghais nybyggda internationella flygplats, i en hastighet av 431 km i timmen. Och ingen av blommorna spilldes ut från krukan som stod på det lilla bordet framför förbundskanslern.

LaRouche hade särskild anledning att glädja sig åt invigningen av magnettåget i Shanghai, eftersom han var med och drev på projektet från början.

Ett "mirakel"

Den otroligt snabba, energisnåla och miljövänliga magnetsvävartekniken har varit under utveckling i Tyskland i trettio år, under namnet Transrapid, men man har aldrig kommit längre än till att bygga en testbana. Det var först när Kina, ett utvecklingsland med 1,3 miljarder människor, tog tag i projektet som det började "hända saker". Den 31 km långa Transrapid-banan i Shanghai har kommit till stånd genom ett samarbete mellan Tyskland och Kina.

- Nu kommer Kina att satsa på fler höghastighetståg av den här typen, sa LaRouche i radiointervjun. - Ännu viktigare är att projektet färdigställdes på relativt kort tid. Inget land i Europa, och inte USA, hade klarat av att få detta hightech-system för transporter med hjälp av magnetsvävarteknik på plats, för den sträckan, så snabbt. Bara Kina kunde klara det. Det säger en hel del. Kina har visat en förbluffande förmåga att svara upp mot de utmaningar det ställs inför.

Premiärminister Zhu Rongji sa att för Kina är Transrapid-banan "ett mirakel". 80 procent av den kinesiska befolkningen bor fortfarande på landsbygden, många är mycket fattiga. Infrastrukturen för energi, transporter, livsmedel och vatten måste byggas ut snabbt, samtidigt som forskning och utbildning måste lyftas upp på en mycket högre nivå.

Alla vill ha magnettåg

Premiärturen i Shanghai livade upp hela Tyskland. Nu vill ledande politiker inom alla partier - utom De gröna - bygga ut magnettågstekniken i det land som utvecklat den. På planeringsstadiet finns Transrapid-projekt i Ruhrområdet och München, och det är tal om att återuppta planerna på en linje mellan Hamburg och Berlin, som stoppades år 2000. Ekonomi- och transportministern i delstaten Hessen vill bygga magnettåg mellan flygplatserna i Frankfurt och Hahn (ca 100 km), senare förlängd till Bryssel, och har också rekommenderat en bana mellan Berlin och Warszawa.

De mest progressiva magnettågslobbyisterna vill ha ett nära tysk-kinesiskt samarbete för framtida magnettågsbyggen, både i Kina och i andra länder (inte bara i Asien). Projektchefen i Shanghai, Wu Xiangming, har förklarat att det kostade mycket arbete och pengar att bygga kontrollcentret för banan Shanghai-Pudong, men att längre, framtida banor nu kommer att kunna byggas till kraftigt reducerade kostnader.

För Tyskland är ett utökat ekonomiskt samarbete med Kina, särskilt inom spjutspetsteknologi, en överlevnadsfråga. Förra året gick kineserna om Japan som största importör av tysk högteknologi i Asien. Den tyska exporten till Kina ökade förra året med nästan 20 procent.

(Ny Solidaritet mars 2003)