Ryska duman lyssnade på LaRouche: Nystarta världsekonomin med Nytt Bretton Woods!

Inflytelserika kretsar i Ryssland visar ett ökat intresse för Lyndon LaRouches idéer. Den 29 juni 2001 talade LaRouche inför den ryska dumans ekonomiutskott, på presskonferensen dagen innan trängdes 50 journalister i salen, och på kvällen föreläste LaRouche på det prestigefyllda Lebedevinstitutet.

Den 29 juni 2001 kan mycket väl bli ihågkommen i framtiden som en historisk dag. Den dagen talade den amerikanske ekonomen och presidentkandidaten Lyndon LaRouche för första gången vid ett officiellt utskottsförhör i det ryska parlamentet, duman. Inför dumans ekonomiutskott presenterade han de viktigaste punkterna i sin politik för en omorganisation av det internationella finans- och valutasystemet - ett Nytt Bretton Woods - och en global ekonomisk återhämtning inom ramarna för ett eurasiskt samarbete. Temat för utskottsförhöret var hur den ryska ekonomin kan skyddas från den internationella finanskrisen. Förutom LaRouche talade också Schillerinstitutets ordförande Helga Zepp-LaRouche, Schillerinstitutets vetenskapliga rådgivare dr Jonathan Tennenbaum, den italienske kristdemokratiske senatorn Ivo Tarolli, Malaysias ambassadör i Moskva och en rad ryska experter, däribland prof. Dimitrij Lvov, som leder den ryska Vetenskapsakademins avdelning för ekonomiska studier.

Utskottsförhöret ägde rum i närvaro av ca 150 dumaledamöter och regeringsrådgivare; det direktsändes dessutom via dumans intern-TV till alla dumakontoren och till Kreml. En förklaring till denna första officiella inbjudan från parlamentet i en världsmakt, är att LaRouches anseende som ekonom har stigit betydligt efter IT-bubblans kollaps. Bedömare har framhållit det ironiska i att inbjudan kom från Ryssland och inte från LaRouches hemland, USA, som är den pågående finanskrisens epicentrum.

Ekonomiutskottets ordförande, dr Sergej Glaziev, inledde utskottsförhöret med en tillbakablick på det ryska finanssystemets kollaps i augusti 1998. Han varnade för att en ny kris i det internationella finanssystemet, när den jättelika spekulationsbubblan brister, kan få mycket svåra konsekvenser för den ryska ekonomin.

Glaziev gav sedan ordet till den förste talaren, den "välkände filosofen, historikern och ekonomen Lyndon LaRouche".

LaRouche beskrev den nuvarande krisen, hur finanssystemet kan dras genom ett ordnat konkursförfarande samt Rysslands avgörande roll i att stimulera en från Eurasien utgående återhämtning av hela världsekonomin.

"Mardrömsläge"

I omedelbar anslutning till LaRouche gav dr Tennenbaum en översikt över det "mardrömsläge" som USA och hela det globala finanssystemet har hamnat i. Han påminde om att ledande ekonomer och politiker i USA till och med efter kraschen 1929 och den begynnande "stora depressionen" förnekade krisens existens. Först när Franklin D. Roosevelt blev president sattes tillräckligt kraftfulla åtgärder in. Detta är något som alla i dag borde dra lärdom av.

Flera av Tennenbaums argument togs senare upp av Andrej Kobjakov, en av de mest kända ryska finansexperterna, som regelbundet skriver för den ryska ekonomitidskriften Expert. Kobjakov menade att den mekanism som ligger bakom den "globala finanspyramidens" uppkomst, liknar den process som ledde till den berömda ryska placeringsfonden MMM:s kollaps.

Prof. Lvov, en av de mest kända ekonomerna i Ryssland, instämde i vidden och komplexiteten i den globala krisen. Han sa att ett problem som inte uppmärksammats tillräckligt, är att naturtillgångarna och kostnaderna för deras underhåll inte tas med i nationalräkenskaperna. Särskilt Ryssland luras på stora inkomster från sina naturrikedomar, vilka "oligarkerna" har lagt beslag på. Men naturtillgångarna har "Ryssland fått av Gud", inte av några privata affärsintressen. Alltså måste staten som företrädare för befolkningens gemensamma intresse hävda nationens rätt till dessa rikedomar.

Som öppen kritiker av de nyliberala "reformmännen", vilka fortfarande bekläder viktiga poster i den ryska regeringen, blir Lvov allt oftare kallad till Kreml, för att ge sina synpunkter i viktiga politiska frågor.

Marknadens "samvete"

Malaysias ambassadör i Moskva, Yanya Baba, förklarade inför dumans ekonomiutskott att det gladde honom att "IMF-systemets slut" var nära förestående, och att det måste skapas "ett nytt globalt finanssystem". Han berättade att Malaysia hade följt IMF:s och Världsbankens "råd", och att det nästan hade slutat i en katastrof, när den s.k. Asienkrisen bröt ut 1997. Som tur var beslutade Malaysias regering, mot IMF:s protester, att införa kapital- och valutaregleringar, och sedan dess har landets ekonomiska situation stabiliserats. Av detta kan man lära, menade han, att staten måste vara marknadens "samvete".

En höjdpunkt under utskottsförhöret var den italienske senatorn Ivo Tarollis framträdande. Tarolli är vice gruppledare för Centro Cristiana Democratico, som ingår i den nya italienska regeringskoalitionen. Han hänvisade till situationen i utvecklingsländerna och behovet av en reform av det internationella finanssystemet. Tarolli berättade att han själv och flera andra senatorer i en motion i mars vädjade till den italienska regeringen att "i internationella fora verka för att en ny konferens på stats- och regeringschefsnivå sammankallas, liknande den som ägde rum i Bretton Woods 1944, med målet att införa ett nytt internationellt valutasystem, vidta åtgärder som undanröjer mekanismerna som har förorsakat den finansiella oron samt genomför program som stimulerar den reala ekonomin".

Helga Zepp-LaRouches anförande beskrevs av flera ryska åhörare som ett "överraskande och djupt gripande inlägg". Hon skildrade det dramatiska läget i världen och betonade att särskilt tyskarna, efter allt lidande de gått igenom, är extra lyhörda för sambandet mellan ekonomiska kriser och krigshot. Flera framstående företrädare för den ryska finanseliten, däribland den ryska bankföreningens ordförande Jegarov och analytikern Mitjajev på Centret för systemprognoser, talade om behovet av att ge stadga åt landets banksystem, avvärja destabiliserande influenser utifrån och säkerställa en långsiktig kreditgivning till den produktiva sektorn. (Läs talet)

Svar på tal

Mitt under utskottsförhöret avbröts den seriösa och koncentrerade diskussionen av den politiske pajasen Vladimir Zjirinovskij. Som vice talman i duman hade han rätt att tala och han gjorde några helt förvirrade uttalanden om världsläget och om hur Rysslands ekonomi skulle kunna stärkas. Det hela utmynnade i ett våldsamt kvinnofientligt utfall, kvinnor borde t.ex. inte få vara domare, ekonomer, läkare eller ens kockar, tyckte han.

Zjirinovskij fick svar på tal av den kända ekonomen och f.d. dumaledamoten Tatjana Koriagina, som konstaterade att "Helga och jag höll våra tal, trots försöken att skrämma oss som vi hörde från herr Zjirinovskij". Hon tillade:

- Kanske skulle det faktiskt vara bättre för kvinnorna att sitta kvar hemma i köket, om de inte skulle behöva se så många idioter till män som dyker upp i deras TV-rutor, och om det lysande tal som Vladimir Volfovitj [Zjirinovskij] höll i dag inte hade varit precis så osammanhängande som det alltid är.

Koriagina, som är ekonom på Makroekonomiska institutet och även företräder Schillerinstitutet i Ryssland, berättade om hur hon och hennes kolleger redan hösten 1997 i detalj hade varnat för att Ryssland hotades av en finanskollaps.

Som avslutning på det nästan fyra timmar långa utskottsförhöret bad utskottsordföranden LaRouche att ge sina synpunkter på vad han ansåg hade varit det viktigaste som framkommit under dagen. LaRouche framhöll, med hänvisning bl.a. till vad prof. Lvov hade sagt, att staten måste ta ansvar för kostnaderna för underhåll av infrastruktur och naturtillgångar. Detta har varit det mest eftersatta ekonomiska elementet de senaste 30 åren, menade han.

Utskottsordföranden Glaziev tackade alla de medverkande och sa att deras inlägg skulle ligga till grund för rekommendationer som utskottet kommer att lägga fram för Rysslands regering och myndigheter.

- Jag hoppas att vårt lands ledande organ, centralbanken, regeringen och givetvis duman, kommer att ha nytta av slutsatserna från vårt utskottsförhör. Och vi kommer att fortsätta att arbeta med dessa problemställningar, sa Glaziev.

På kvällen efter det lyckade utskottsförhöret träffades Schillerinstitutets medlemmar och vänner över en bit mat, och en skål utbringades för den 29 juni 2001 som "Schillerdagen i Moskva".

Läs:

Glazievs tal

LaRouches tal

(ur Ny Solidaritet nr. 7 2001)