Riksdagsman Schlyter stöder europeisk skuldkonferens

Den grekiska regeringens förslag på en europeisk skuldkonferens, för att skrota hela EU:s ekonomiska politik av åtstramning och sparande efter finanskrisen, stöds av riksdagsman Carl Schlyter (mp). Schlyter är en av Riksdagens mest kunniga i EU-frågor efter att ha suttit tio år i EU-parlamentet för Miljöpartiet och är nu ordförande för riksdagens EU-nämnd. Det är ett personligt uttalande förklarade han efteråt till utfrågaren Ulf Sandmark från Europeiska arbetarpartiet vid folkets frågestund i Sveriges Riksdag den 14 mars. Frågan och svaret kan ses på Riksdagens webb-TV här: http://www.riksdagen.se/sv/Start/Besok/Oppet-hus/Oppet-hus-2015/?did=H2C... Gå till den sjätte frågeställaren som besvarades av Carl Schlyter vilket var 19 minuter och 42 sek in i frågestunden.

Frågan om nedskrivning av skulderna för EU:s krisländer är tillsammans med bankdelningsfrågan den mest explosiva frågan i internationell finanspolitik idag. Endast om skulderna begränsas är det möjligt för krisländerna att sätta sina miljontals arbetslösa i arbete och återskapa länderna som välfärdsstater. Det var genom skuldkonferensen 1953 i London som Tyskland kunde bli av med i genomsnitt 60 procent av sina skulder till olika länder och deras banker. Skuldavskrivningen banade vägen för det tyska ekonomiska undret av åter uppbyggnad efter andra världskriget.

Nu har grekiska regeringen föreslagit en europeisk skuldkonferens. Det innebär att Grekland inte enbart vill lösa sina egna skuldproblem, utan hela EU:s och därmed göra EU:s ekonomiska politik expansiv så att man kan bygga länderna ur krisen . Om skulderna minskas kan de ekonomiska resurserna styras till infrastrukturinvesteringar så att länderna sätts i fullt arbete.

De internationella bankerna kommer att förlora sin makt med en sådan europeisk skuldkonferens. Finanssystemet skulle med skuldnedskrivningar göra stora förluster och bankerna vill vänta med en ny finanskrasch. En finanskrasch kommer i vilket fall eftersom de grekiska skulderna är obetalbara och i alla fall aldrig kan betalas. Bankerna hoppas på att förskjuta kraschen så att de kan fortsätta tjäna pengar och utnyttja krisen till att ta över Greklands och andra länders tillgångar billigt till priset av ökad misär.

Bankernas oro för finanskrisen är också orsak till krigspolitiken. En finanskrasch skulle göra att Västvärlden ej längre kan dominera världen militärt och ekonomiskt. Lösningen som nu håller på att genomdrivas är att snabbt, innan finanskraschen, pressa Ryssland, Kina och de andra BRIKS-länderna att kapitulera, genom regimförändringar eller militära nederlag. En Europeisk skuldkonferens skulle därför inte bara lägga om den ekonomisk politiken utan även krigspolitiken. Att en svensk riksdagsman tagit bladet från munnen och tagit ställning gör att debatten nu kan börja även i Sverige om Europa skall styras bort från samma krispolitik som på 1930-talet.

Carl Schlyter uttalade sig i samband med folkets frågestund när Riksdagen hade öppet hus den 14 mars. Under ledning av talmannen Urban Ahlin fick ledamot från varje parti under en timme svara på frågor från svenska folket som denna dag fick sitta i riksdagsstolarna. Frågan till Carl Schlyter som ställdes av Ulf Sandmark från Europeiska arbetarpartiet kunde inte ta med hela denna dramatiska bakgrunden utan löd så här:

"Herr talman, jag har en fråga till Carl Schlyter om Miljöpartiet är för att ändra den politik vi har i EU idag att lösa finanskrisen med sparande och åtstramning? Att i stället investera och bygga länderna ur krisen så att miljoner människor kan sättas i arbete? Problemet är nu krisländernas gigantiska skulder. Då har den grekiska regeringen föreslagit en europeisk skuldkonferens där man ska skriva ned skulderna så att man kan göra likadant som man gjorde med Tyskland 1953 för då var det en skuldkonferens där man skrev ned deras skulder med 60 procent. Då kunde Tyskland komma igång med sin ekonomiska utveckling och då kunde man genomföra det här ekonomiska undret. Nu motsätter sig Tyskland att Grekland skall få sin skuld nedskriven men jag vill fråga hur Miljöpartiet ställer sig till det här grekiska förslaget om en europeisk skuldkonferens?"

Talman Urban Ahlin: Tack, Carl Schlyter varsågod.

Carl Schlyter:
"Tack herr talman och tack för frågan. Jo vi tycker att man skall investera i grön omställning. Vi arbetar just nu för att EU:s investeringsfond skall styras in på det målet. Vi tycker också att när gör omställningar som skall förbättra för framtiden och minska behovet av importerad olja, gas, kol osv. då är det en väldigt bra omställning och då skall man inte behöva räkna in det i skuldbördorna så att säga. Sen har att vi en enorm skuldbörda och vi har också en skuldbörda i Sverige. Vi har en bostadsbubbla här. Då är det viktigt att man reglerar banksektorn och att den som har spekulerat - man lånade pengar till Grekland till åtta procent ränta, i stället för Tyskland till en procent ränta och det gjorde man för att ha maximal profit. Men man tog en risk och då får bankerna självklart ta en del av den risken. Dom kan inte få tillbaka alla pengarna för dom har redan fått betalt en gång med hjälp av högre ränta. Så jag tycker det är väldigt bra att man kan ha en skuldkonferens där man kan diskutera så det blir en rättvis fördelning av bördorna."

Läs mer om förslaget till europeisk skuldkonferens här: Inte bara Grekland: Kräv europeisk skuldkonferens! http://larouche.se/nyheter/2015/02/05/vad-ligger-bakom-den-grekiska-skulden

Och http://larouche.se/nyheter/2015/03/16/grekland-vembar-skulden

Läs om Marshallplanen för Medelhavsområdet: http://larouche.se/nyheter/2012/06/24/marshallplan-for-medelhavsomradet