Monitor med Fysisk ekonomi, februari 2016

Innehåll:
1. Ledare: Sidenvägen eller krigsstigen?
2. Den kinesiska drömmen
3. Problemet är Wall Street och London, inte Kina!
4. Kina varnar för kärnvapenkrig
5. Sidenvägen öppnar vägen mot framtiden. Davosmötet förbereder sammanbrott.
6. 170 ekonomer för Sanders återinförande av Glass-Steagall
7. Bra amerikanska reaktioner mot Saudiarabien
8. Derivaten pressar företagen att betala bankkriser
9. Italien ändrar lagen om bail-in

Fysisk ekonomi februari 2016: Sidenvägen kommer med fred
10. Kinas sydvästasienstrategi
11. Högteknologisk industrianläggning i Vitryssland
12. Sidenvägen når Iran
13. Kinesiska järnvägar räddar Etiopien
14. Kesha Rogers kräver återstart för USA:s rymdprogram
15. Kärnkraft behövs för ekonomisk tillväxt

Monitor (pdf)

Fysisk ekonomi (pdf)

Monitor februari 2016

1. Ledare: Sidenvägen eller krigsstigen?

Om Turkiet sätter in marktrupper i norra Syrien, med saudiskt flygunderstöd - formellt för att bekämpa kurderna men egentligen mer för att "rädda" sina rebellgrupper, från al-Nusra till IS - föreligger omedelbart hot om ett krig mellan Turkiet och Syrien. I så fall är en militär konfrontation mellan Nato och Ryssland ett faktum. Ryssland skulle bli nödsakat att skydda sina uppskattningsvis 20.000 militärer i Syrien och konflikten skulle mycket snabbt kunna trappas upp till en total atomkonfrontation. Detta vore det kärnvapenbestyckade, tredje världskriget.

Erdogans bombning av kurdiska ställningar har enhälligt fördömts av FN. Obama har klargjort att USA inte kommer att delta i en invasion av Syrien men har låtit sina mandatstater Turkiet och Saudiarabien mobilisera.

Löfvens flyktingpolitik, att stänga gränserna, hjälpa på plats och bekämpa flyktorsakerna i samarbete med Turkiet, är därför löjeväckande. Erdogans stöd till terrorgrupperna är ju en av de viktigaste av dessa "flyktorsaker"! Om EU-toppmötet med Turkiet i mars ska ha någon mening alls måste första punkt på dagordningen vara att få slut på Turkiets (och Saudiarabiens) stöd till terrorismen.

Ryske premiärministern Medvedev varnade på årets säkerhetskonferens i München för ett världskrig om inte utvecklingen vänds, vilket nu föranlett en överenskommelse mellan USA och Ryssland om vapenvila och humanitära korridorer i Syrien.

Om denna vapenvila ska hålla och konflikten kunna avslutas och inte trappas upp måste Europa och USA utan omsvep välkomna Kinas fredsprojekt Nya Sidenvägen. De lösningar EU och Obama hittills har haft att komma med leder ingen vart, då de enbart går ut på att rädda det brittiska imperiets konkursmässiga finanssystem och Västvärldens dominans i världsordningen.

2. Den kinesiska drömmen

Den tyska LaRoucherörelsens ledare tillika Schillerinstitutets ordförande Helga Zepp-LaRouches budskap med anledning av firandet av det kinesiska nyåret den 8 februari delades ut som flygblad, på kinesiska, vid den stora kinesiska nyårsparaden i New York. Schillerinstitutet var inbjudet att delta i paraden med två stora banderoller, med den kinesiska texten i guld på röd botten: "Schillerinstitutet: TianXiaWeiGong" (Världen tillhör alla, citat från Konfucius) och "EIR Chinese: One Belt, One Road Towards a Universal Peace". Rubriken på Helga Zepp-LaRouches nyårsbudskap var: "Den kinesiska drömmen erbjuder hela världen en vacker framtid". Det lyder i översättning:
"President Xi Jinping har återupplivat den 2.000 år gamla Sidenvägsandan och erbjuder hela världen ett win-win-samarbete för att blåsa nytt liv i världsekonomin. Sextio nationer har redan välkomnat samarbetet i "Ett bälte, en väg"-politiken, och i nya finansiella institutioner som AIIB och BRIKS nya utvecklingsbank. President Xi har sagt:

'Vi har ett ansvar att uppfylla mänsklighetens dröm. I stället för att vara emot varandra, måste vi arbeta tillsammans som stater. För det behöver vi tillit och enighet. Vi måste stämpla de gamla metoderna som illa lämpade för 2000-talet. Varje land är som en liten ljuskälla, men om vi sammanför dem allihop kan vi lysa upp natthimlen.'

President Xi har också erbjudit USA att samarbeta kring detta perspektiv, och det är oerhört viktigt att världens båda starkaste ekonomier samarbetar, eftersom tillsammans kan dessa två stormakter lösa vilket problem som helst i världen. Det står också klart att i kärnvapeneran kan krig inte vara ett sätt att lösa konflikter, om vi inte vill ta risken att utplåna mänskligheten. Låt oss därför arbeta tillsammans för att bli kvitt geopolitiken en gång för alla och ersätta de gamla metoderna med mänsklighetens gemensamma mål, som tex att utrota fattigdom och svält på hela klotet; gemensamt utveckla fusionskraften och därmed tillförsäkra alla en säker energi- och råvaruförsörjning; och att samlas kring utforskningen av rymden för att trygga vår planets framtid genom att skaffa oss en djupare och bättre förståelse för hur vårt solsystem och vår galax faktiskt fungerar.

Låt oss förenas i en strävan att skapa en vacker framtid för mänskligheten och en vändning till det bättre i Apans år."

3. Problemet är Wall Street och London, inte Kina!

När den av Lyndon LaRouche förutspådda börskraschen kom som på en tidtabell efter nyåret, kastade sig aktieanalytikerna över Kinastatistiken för att finna orsakerna. Men det är som att leta under gatlyktan efter sin nyckel bara för att det är ljusare där.

De ser inte att tillväxten i världens största ekonomi minskar med 33 procent, och att tillväxten i världens näst största ekonomi minskar med 1,5 procent. Vilket borde vara mest oroande? I första fallet gäller det USA där tillväxten 2015 blev 2 procent i stället för väntade 3. I det andra Kina som minskade från väntade 7 procent till 6,9.

Seriösa ekonomer vet bättre än dem som skyller finanskraschen på Kina. Chefsekonomen på Bremens Landesbank Folke Hellmeyer är känd för sin kritik mot medierapporteringen. Han sa att talet om kollaps i kinesisk ekonomi bygger på vilseledande uppgifter som kommer från den brittiska nyhetsbyrån Markit. De negligerar helt positiva siffror från Kina, skriver han, och pekar på :

Att industriproduktionen sedan juli 2015 ökat med 6 procent,

Att tjänsteindex ökat lite, men är det högsta sedan augusti 2014, och grossistindex ökat från 10,5 till 11,2 procent.

Hellmeyer pekar på att tillväxten, som väntas bli 6,5 procent i år, kommer att betyda en mycket större efterfrågan än när ökningen var 10 procent för ett par år sedan, eftersom hela ekonomin då var mindre. Det finns alltså ingen anledning till panik pga Kina. "Tvärtom finns det hyggliga chanser för positiva överraskningar under senare halvan av året pga igångsättningen av Kinas Nya sidenvägsprojekt", hävdar Hellmeyer.

Till detta kan läggas den kvalitetsökning som Kinas produktion nu visar upp. Asiatiska utvecklingsbanken rapporterar att Kinas andel av Asiens högteknologiska export har ökat från 9,4 år 2000 till 43,7 procent år 2014. Det sätter Kina före Japan, vars andel föll från 25,5 procent till 7,7, och Sydkorea som låg ungefär stilla på 9,4 procent. De kinesiska varor som, enligt rapporten, är mest efterfrågade i Asien är höghastighetståg, kärnkraft och satelliter.

De kinesiska börserna, som media fokuserar på, är mycket små och lättpåverkade, jämfört med Kinas stora ekonomi, som nästan inte alls finansieras från börserna.

4. Kina varnar för kärnvapenkrig

I samband med förberedelserna för USA:s försvarsbudget 2017, sa den amerikanske försvarsministern Ashton Carter i klara ordalag att Washingtons högsta prioritet är att förbereda krig mot Ryssland och Kina. De är våra "hårdaste konkurrenter" sa han.

Carters yttrande kom strax efter USA:s militära provokation i Sydkinesiska sjön den 30 januari. Amerikanska krigsfartyg kränkte tolvmilsgränsen runt de kinesiska Paracel- och Xisha-öarna. Detta var den andra provokationen på kort tid. Talesmän för den kinesiska regeringen sa att det denna gång inte handlade om en konstgjord ö, som vid tidigare amerikanska provokationer, utan om en bebodd ö som tillhör Kina. Om de konstgjorda Nansha- eller Spratleyöarna verkligen tillhör Kinas territorium är omstritt.

Det engelskspråkiga kinesiska regeringsorganet Global Times skrev varnande i sin huvudledare den 1 februari att Washington förbereder ett kärnvapenkrig mot Kina. Därför måste Kina snabbt upprusta sin strategiska militärkapacitet, inklusive sitt kärnvapenprogram för att kunna slå tillbaka.

President Obamas tonvikt vid Asien är inte bara av militär natur. Det handlar i allra högsta grad också om finansiella och geopolitiska målsättningar. En av beståndsdelarna är frihandelsavtalet TPP (Trans-Pacific Partnership), vilket i princip motsvarar det starkt ifrågasatta frihandelsavtal som USA vill ha med Europa, TTIP. Den 3 februari undertecknades TPP av representanter för tolv länder, vid ett möte i Nya Zeeland. Detta avtal måste godkännas i varje land, men motståndet är starkt, inte minst i USA:s kongress. På andra sidan havet har Nya Zeeland den största proteströrelsen men den växer också i Malaysia, främst av rädsla för de höjda medicinpriser avtalet skulle innebära.

Men Obama är hårdnackat mot Kina och sa att TPP-avtalet ger "Amerika, och inte länder som Kina, möjligheten att skriva reglerna för det 21:a århundradet, vilket är speciellt viktigt i den dynamiska asiatiska stillahavsregionen".

I samma anda angrep megaspekulanten George Soros den kinesiska valutan på det årliga World Economic Forum i Davos i Schweiz. Soros sa att den kinesiska ekonomin är på väg mot en "hård landning". Dagarna därefter tävlade hedgefonder om att driva ned värdet på den kinesiska valutan renminbin. Trots detta steg renminbins värde. Målet med hedgefondernas angrepp är att tvinga de kinesiska myndigheterna att använda mer av sin hårdvalutareserv för att hålla landets valuta stabil och förhindra kapitalflykt. Detta skulle i sin tur kunna leda till att Kina har mindre medel till förfogande för utlåning och investeringar för det internationella utvecklingsprogrammet Ett bälte, En väg.

5. Sidenvägen öppnar vägen mot framtiden. Davosmötet förbereder sammanbrott.

Kontrasten mellan vad som hände på det flotta mötet i Davos med den västliga politiska och finansiella eliten och det perspektiv som lades fram av den kinesiske presidenten Xi Jinping under hans resa till Sydvästasien kunde knappast ha varit större.

Långt från den västliga elitens geopolitiska "söndra och härska" metod, som har dominerat världen tills nu, erbjuder kineserna verklig ekonomisk utveckling. Kinas utsträckta hand till Sydvästasien skulle kunna göra slut på de nuvarande sekteristiska konflikterna och det pågående, geopolitiska maktspelet.

I Davos handlade nästan allt om undergångsstämningar: Hotet om ett sammanbrott av EU och eurozonen, Storbritanniens utträde ur EU, ECB:s misslyckade försök att rädda bankerna och hur man skulle få stopp på flyktingströmmen var ständigt återkommande ämnen.

På mötet intervjuades William White, ordförande i OECD:s granskningskommitté, av Daily Telegraph. Intervjun publicerades 20 januari: "Situationen är värre än 2007. Skulderna har fortsatt att växa de senaste åren till alarmerande nivåer. Det kommer att bli uppenbart, under nästa recession, att många av dessa skulder aldrig kommer att kunna underhållas eller betalas....Den enda viktiga frågan är om vi kan se verkligheten i vitögat och se till att det sker under lugna former, eller om kaos utbryter. Skuldavskrivningar har förekommit under 5000 år ända sedan sumerernas tid."

I bjärt kontrast till Davosmötets dysterhet hade president Xi Jinping med sig ett budskap fullt av hopp till en region som under så lång tid härjats av krig och terror. Under besöken i Saudiarabien, Egypten och Iran den 19-23 januari sa han att Kina nu är berett att inlemma Mellanöstern i Kinas strategiska projekt att bygga Sidenvägens ekonomiska bälte och 2000-talets Maritima Sidenväg: ett storslaget projekt vars mål är att tillhandahålla viktiga infrastrukturinvesteringar inom transport-, energi- och elsektorn.

President Xi gick rakt på sak. I ett tal till Arabförbundet sade han: "Nyckeln till att övervinna svårigheter är att påskynda ekonomisk utveckling. Oron i Mellanöstern kommer från bristen på utveckling. Lösningen är beroende av utveckling som styrs av allas välbefinnande och värdighet. Det är en tävling mot tiden och en kamp mellan hopp och besvikelse. Bara när unga människor har möjlighet att leva ett meningsfullt liv med värdighet genom utveckling kan hoppet finnas kvar i deras hjärtan. Bara då kommer de att frivilligt avvisa våld, extremistiska ideologier och terrorism."

I Kairo undertecknades 21 infrastrukturavtal, i Saudiarabien 14 och i Iran, som har en lång historia med den gamla Sidenvägen, tecknades ett 25-årigt avtal för att samordna ländernas respektive utvecklingsmål.

6. 170 ekonomer för Sanders återinförande av Glass-Steagall

Presidentaspiranten och senatorn Bernie Sanders krav på bankdelning stöds av 170 framstående ekonomer och finansexperter från fler än 100 universitet och andra aktörer. De har alla skrivit under ett brev med rubriken "Ekonomer och finansexperter för senator Sanders reformering av Wall Street". I brevet kräver de kraftfullt att Glass-Steagall ska återinföras, men kritiserar även klart och tydligt Hillary Clintons ställningstagande angående bankerna.

Bland dem som skrivit under brevet finns förre arbetsmarknadsministern Robert Reich, professor James Galbraith vid Texas University och William Black från Kansas City University.

I brevet står det:
"Vi menar att senator Sanders plan för en djupgående ekonomisk reform är avgörande för att undvika ytterligare en finanskris präglad av att det finns banker 'för stora för att få gå under'. Senatorn har rätt i att de största bankerna måste delas upp samt att [senatsmotionen om] 2000-talets Glass-Steagall-lag (som skiljer finansbolagsverksamhet från affärsbankverksamhet) måste införas. De största bankerna på Wall Street är nu mycket större än de var före krisen och de har fortfarande ett jätteincitament att ta allt för höga risker. ...."

" Hillary Clintons försiktiga förslag räcker inte... det rör inte de jättelika finanskonglomerat som är de som främst bedriver skuggbankverksamheten... Med tanke på Wall Streets storlek och politiska makt, skulle hennes förslag bara öppna dörren för mer urvattning och fusk."

"Det enda sättet att stoppa Wall Streets spekulation är med reformer som är så pass genomgripande och tydliga att det inte går att urvattna dem. Det är därför vi stödjer senator Sanders plan för att bryta upp de största bankerna och återinföra en moderniserad version av Glass-Steagall."

7. Bra amerikanska reaktioner mot Saudiarabien

En stor grupp amerikanska kongressledamöter har reagerat mot Saudiarabien. De kräver offentliggörande av de hemligstämplade 28 sidorna om Saudiarabiens roll i utredningen av 11 septemberdåden 2001.

41 kongressledamöter (varav 26 demokrater) har hittills anslutit sig till ledamoten Walter Jones motion, som uppmanar president Obama att släppa de av president Bush hemligstämplade 28 sidorna från kongressens utredning av terrordåden.

Den 7 januari var det ett år sedan motionen presenterades av de första sponsorerna - Walter Jones, Thomas Massie samt Stephen Lynch, vid en presskonferens, där före detta senatorn Bob Graham samt familjemedlemmar till offren deltog, och sedan årsdagen har skaran börjat växa ordentligt.

Republikanen Rand Paul har en motsvarande motion i senaten och partiets ledande presidentkandidat Donald Trump har även han hänvisat till "hemliga dokument" som visar att Saudiarabien var ansvarigt för dåden.

Demokraternas kandidat Hillary Clinton uppmanade 2003, som senator, dåvarande presidenten Bush att släppa informationen, men har sedan Obama tog över tigit i frågan. Likaså partikamraten Bernie Sanders.

8. Derivaten pressar företagen att betala bankkriser

Hur påverkar de svenska bankernas gigantiska derivatportföljer nästa bankkris? Och att Deutsche Bank är världens största derivathandlare och att det globalt finns derivat för mellan 700 000 och en miljon miljarder dollar? Med så stora summor och med tanke på att den nya svenska lagen för bankkrishantering prioriterar derivaten, betyder det att vanliga företag, större bankkonton och staten pressas att betala nästa bankkris.

Jakten går nu för att lokalisera förlusterna från halveringen av oljepriset och kollapsen av andra råvarupriser. De finns inte bara i råvarubolagen, utan ännu mer i finanssystemet som har stora lån till energisektorn. Dessutom är det många som skyddat sig för dessa prisfall och spekulerat genom de prisförsäkringar som kallas derivat. Derivataffärerna är mycket större, men enbart lånen bär förluster på 50-60 procent. Det är jätteförluster som väntar på att någon skall ta smällen

I USA är banklånen till skifferolje- och gasutvinning 2.000 miljarder dollar. De franska bankerna har upp till 100 miljarder euro i energilån. Holländska ING-banken har 29 miljarder euro. Credit Suisse har 9 miljarder. Den nu krisande Deutsche Bank avslöjar inte energilånens storlek men har världens största derivatportfölj på 64.000 miljarder euro, varav mycket är i energisektorn. Jämfört med detta är bankens förlust för år 2015 på 6,8 miljarder euro peanuts, för att använda ett uttryck av en tidigare chef för banken.

Även de fyra svenska storbankerna är djupt inblandade i den högspekulativa derivatmarknaden. Deras nominella derivatkontrakt uppgick redan 2012 till 87.914 miljarder kr, motsvarande 23 gånger Sveriges BNP. Derivaten kommer alltså utöver bankernas totala tillgångar vid samma tidpunkt på 16.000 miljarder kr som är 4,5 gånger Sveriges BNP. Det blir sammanlagt mer än 100.000 miljarder kr som skall garanteras av ett land med 3700 miljarder i BNP. Dessa banker är alltså 27 gånger större än BNP.

Vem är det då som ska betala bankförlusterna i denna kokande bankkris? Enligt den nya lagen om bail-in, Lag om resolution, som trädde i kraft i Sverige den 1 februari 2016, är det inte de som har derivaten som ska betala. Tyngden av nästa bankkris faller först på ägarna, sedan på vissa långivare, men framför allt på större insättare och företag tillsammans med det statliga insättningsgarantisystemet, och därefter staten. Derivaten skyddas alltså framför den reala ekonomin, vanliga insättare och stat. När inte pengarna i bankerna räcker, är det som tidigare staten som betalar genom bankräddningspaket. Staten har fortfarande lovat de stora bankerna att de skall räddas. Staten har givit den så kallade "implicita bankgarantin" för att bevara betalningssystemet, men med det garanteras hela bankerna, inklusive deras derivat ända till Karibiens oreglerade bankparadis. Storbankerna har utnämnts till att vara för stora att falla.

Att derivaten är gökungen i den nya bail-in-lagen, har i Sverige hittills endast beskrivits av EAP i tidigare artiklar. Men nu har även en artikel beskrivit hur detta funkar i USA. Obamas "finansreform" Dodd-Frank var förlaga till och har samma typ av bail-in regler för bankkrishantering som nu införts i hela EU. Debattartikeln publicerades i Coloradotidningen Daily Camera och har rubriken "Varning för bail-in i storbankerna". Författaren Ron Forthofer beskriver utan omsvep vilka möjligheter Dodd-Frank-lagen ger bankerna att bestjäla sina kunder.

Han skriver att sedan folk blivit alltför trötta på de räddningspaket som staten gett bankerna, har ett nytt system tagits fram. Det är bail-in-systemet enligt Dodd-Frank-lagen, som ger bankerna möjlighet att beslagta tillgångar från insättare, ägare och långivare för att hålla igång bankerna.
- Idén med bail-in tar oss tillbaka till den gamla dåliga tiden före [bankdelningslagen] Glass-Steagall 1933, skriver Forthofer.

Derivatklausulen kommer in:
"Bail-in är skada värre, men det finns en slamkrypare [eng: gotscha] som är utformad primärt för att skydda spekulanterna - hedgefonderna och bankerna som spekulerar på derivatmarknaden. I händelse av en kris eller konkurs ger 2005 års Konkurslag och Dodd-Frank-lagen båda superprioritet för derivatfordringar framför alla andra fordringsägare, inklusive aktieägare, långivare, federala och delstatliga regeringar, pensionsfonder och insättare."

Så du kan glömma din statliga insättningsgaranti. När insättargarantimyndigheten FDIC betalat för derivatfordringarna, kommer det inte att finnas pengar att betala någon annan, betonar Forthofer.

I Sverige är insättningar garanterade av en fond på, i sammanhanget med svenska banker, futtiga 34 miljarder kr (år 2014). När den är slut skall staten betala insättningsgarantin, men vem har sagt att staten har något kvar när derivatspekulanterna fått sitt?

Det är helt klart att derivaten måste åtskiljas från bankkundernas konton och betalningstransaktioner. Annars knuffas hela samhället ur boet, när den feta gökungen derivaten vill ha mat. Tillämpningen av den katastrofala nya bankkrishanteringslagen måste skjutas på framtiden till dess att en bankdelning hinner genomföras.

9. Italien ändrar lagen om bail-in

Skandalen i höstas med beslagtagandet av 100.000 italienares sparande för att täcka förluster i fyra mindre banker har lett till att italienska parlamentet vill ändra den nya lagen om bankkrishantering med bail-in. I Spanien tvingas banken Bankia betala tillbaka 1.8 miljarder euro för att kunder inte informerats om risken för bail-in. Det visar på hur införande denna lag håller på att skapa kaos i Europas banksystem. Kundernas sparande beslagtas utan att de har fått reda på att de kan förlora det eller för att den nya lagen i efterhand ändrat villkoren för de olika sparformerna. Kunder, långivare och ägare flyr bankerna. Enbart i Italien har sparare 30 miljarder euro i obligationer av den typ som omedelbart kan beslagtas genom bail-in.

Det italienska partiet femstjärnerörelsen (M5S) krävde i en motion att den nya lagen avskaffas eller åtminstone skjuts upp så att alla bankkunder först informerats. De kräver att sparfonder och obligationer byts ut så att de nya villkoren blir helt klargjorda med de nya reglerna för bankkrishantering med bail-in. Motionen hänvisade till att staten enligt konstitutionen har skyldighet att skydda sparande och krediter i alla dess former.

För ovanlighetens skull stödde regeringspartierna motionen så att den kom till omröstning, men lade också in en mjukare variant som krävde en revision av den nya EU-lagen om bankkrishantering med bail-in. Lagen innehåller nämligen en artikel 129, som säger att en revision av lagen skall göras "senast det första halvåret 2018". Detta blev också beslutet i parlamentet den 16 februari.

På detta sätt mildrade regeringen pinsamheten av att börja ändra en lag man just infört. I sak är det nästan samma sak som femstjärnerörelsens krav på ett uppskjutande. Om revisionen börjar idag är det ju enligt lagen senast 2018.

I debatten pekade ledamoten Alessio Villarosa, talesperson för M5S, på att italienska banker tidigare inte krisade "eftersom de inte köpte på sig sådant skräp som utlöste krisen 2008. Separera investmentbanker från affärsbanker. Det är mycket enkelt!"

Tillämpningen av den nya lagen om bankkrishantering med bail-in borde skjutas på framtiden även i Sverige. Ett utbyte av alla banksparares värdepapper måste genomföras så att villkoren fortsättningsvis klart framgår vad som gäller för dem i händelse av bankkrishantering med bail-in Det måste också bli klart var de stå i prioritetsordningen i förhållande till bankernas omfattande derivatpositioner. Samtidigt måste regeringen stöda den motion om bankdelning som nu behandlas i Riksdagen. För att skydda spararna från att tvingas täcka förluster i bankernas gigantiska derivatkasino måste bankdelningen genomföras innan bankkrishantering med bail-in tillåts börja tillämpas.

Fysisk ekonomi februari 2016: Sidenvägen kommer med fred

10. Kinas sydvästasienstrategi

Den 13 januari presenterade Kina ett policydokument om utveckling i den arabiska världen. Man förespråkar en"ömsesidig utveckling och win-win-resultat tillsammans med de arabiska länderna". I tre punkter sammanfattas vad Kina föreställer sig:
1) Energi bör vara tyngdpunkten i samarbetet eftersom Sydvästasien är Kinas huvudsakliga oljeleverantör.

2) Infrastruktur, handel och investeringar och

3) Samarbete för högteknologi och uppfinningar.

Nyhetstjänsten Xinhua rapporterar att förslaget mötts med gillande i arabländerna.

Beijing erbjuder att fortsätta sina gynnsamma biståndskrediter till de arabiska länderna samt garantier för exportkrediter och utlandsinvesteringar skriver Xinhua. Samarbete i rymdsektorn ska förstärkas, inklusive bemannade rymdexpeditioner. "Vi kommer att vara aktivt engagerade i samarbete om hela kedjan i kärnkraftsindustrin.....och befrämja.. "samarbete i vetenskaplig grundforskning, kärnbränsle, kärnforskningsreaktorer, tillämpning av kärnteknologi, kärnkraftens säkerhetsfrågor, hur radioaktivt avfall ska förvaras, hantering av nödsituationer och säkra kärnkraftverk."

Till detta kommer president Xi Jinpings besök i Iran, Saudiarabien och Egypten. Det är ett uppenbart försök att medla i konflikter som Kina länge har hållit sig utanför. Ett storkrig i regionen skulle skada Kinas oljeförsörjning mycket allvarligt.Offensiven för mer stabilitet i Sydvästasien började med Kinas förslag till en lösning på kriget i Syrien. Under Syrienkonferensen i Wien förespråkade Kina ett snabbt återuppbyggnadsprogram och representanter från den syriska regeringen och oppositionen har nyligen besökt Beijing.

Vicepresidenten för Institutet för internationella studier i Kina, Guo Xiangang, uppgav till Xinhua att Sidenvägsprojektet Ett bälte, en väg står högst på dagordningen under president Xis resa till denna viktiga region.

11. Högteknologisk industrianläggning i Vitryssland

I ett samarbete mellan Sinomach (Kinas statliga företag för verkstadsindustrin) och Kinas handelsgrupp (China Merchant Group), som främsta kinesiska aktieägare, har ytterligare steg tagits för att påskynda bygget av den industrianläggning som planeras i Vitryssland. Det handlar högteknologiska anläggningar drivna av 200 firmor och med cirka 150.000 nya arbetsplatser. Industriparken ska vara helt färdig om 25 år. Projektet är Kinas hittills största utlandsinvestering. Projektet är även det största i sitt slag i Vitryssland och i hela Euopa.

Luo Yan, ordförande för Utvecklingsföretaget för industrianläggningar mellan Kina och Vitryssland, poängterar att detta är ett nyckelprojekt i det kinesiska programmet Ett bälte-en väg. De kinesiska företagen innehar 68 procent av aktierna och vitryska intressen 32. President Xi Jinping kallar projektet för en pärla i upprättandet av den nya Sidenvägen. Under statsbesöket i Vitryssland i maj 2015 sade den kinesiske presidenten att "vi ska bygga denna park som en modell för vinn-vinn-projekt mellan Kina och Vitryssland."

Industriparken, som fått smeknamnet Stora stenen, kommer att ligga 25 km öster om Minsk, nära den internationella flygplatsen, strategiskt placerat vid två viktiga transportrutter i Euroasien; 1) den transsibiriska järnvägen som går förbi Minsk mot Brest-Litovsk, där man växlar till den europeiska smalar spårvidden och den internationella motorvägen och 2) M1 mellan Moskva, 70 mil österut och Berlin, 100 mil västerut. Industriparken kommer att vara ca 91,5 kvadratkilometer stor.

Idén är att industriparken ska bli en logistisk bas för tillverkning och handel. Här ska även teknologisk forskning bedrivas och företagsservice i dess olika former finnas tillgängliga. Olika företag t ex inom elektronik, informationsteknologi, maskintillverkning, biomedicin, utveckling av nya material, lagerlokaler och logistik kommer finna sina nya hem här.

För vitrysk del öppnas en otrolig marknad upp. Som medlem av den Eurasiska ekonomiska samanslutningen står dörrarna öppna för att direktexportera till länder som Ryssland, Kazakstan, Armenien och Kirgisistan, vilket är en marknad med 170 miljoner människor och en handel utan tullar.

12. Sidenvägen når Iran

Den 15 februari anlände första kinesiska godståget Teheran under pompa och ståt.

Det avgick från Yiwu två veckor innan och rullade nästan 1000 mil genom Kina, Kazakstah och Turkmenistan. Till havs skulle resan ha tagit ca 7 veckor. I nuläget ska endast ett tåg i månaden köra, vilket dock kommer öka i takt med efterfrågan.

Därefter ska linjen förlängas till Europa, vilket kommer innebära det största bidraget till fred i Sydvästasien.

13. Kinesiska järnvägar räddar Etiopien

Etiopien dignar under en av de värsta torrperioderna någonsin, men till skillnad mot för 30 år sedan dör inte hundratusentals av törst och svält. Kontrasten kan tillskrivas två avgörande skillnader. För det första har nuvarande regeringen hängivet drivit på en ekonomisk utveckling, som de senaste edcenniet lyft miljoner människor ur fattigdom och gjort landet till Afrikas snabbast utvecklande. För det andra har kinesiska järnvägsbyggen bundit samman Djiboutis hamn och Addis Abeba.

Järnvägen färdigställdes förra året och har förkortat transporttiden från tre veckor till fem timmar! Regeringen har därför kunnat skicka spannmål och andra importerade livsmedel till de 8,2 miljoner människor boendes i de områden som drabbats av torkan, vilket räddat tusentals liv.

Trots den uppenbara nyttan ville varken Internationella valutafonden IMF eller EU finansiera projektet. Kineserna fick därför inte bara bygga linjen, utan också stå för anslagen till tremiljarderdollarsprojektet.

Linjen Djibouti-Addis Abeba är bara den första i ett planerat rikstäckande nät på 500 mil som binder ihop landet med Sudan, Sydsudan och Kenya. Det kommer i sin tur vara en del av East African Railway Master Plan, som Kina också stöder. Detta nät kommer binda samman Etiopien, Kenya, Uganda, Tanzania, Rwanda, Burundi och Sydsudan. Drömmen är en transafrikansk förbindelse till Senegal vid Atlanten, för vilket färdiga ritningar finns sedan åratal.

Etiopiska järnvägar kan också spela en avgörande roll för Somalia, som fortfarande kämpar med att ena landet. Etiopien är områdets största land och potentiella ekonomiska draglok men saknar kust och är därför beroende av Djiboutis igenkorkade hamn. Somalia har samtidigt hamnen Berbera som är fullt fungerande men ligger i Somaliland som förklarat sig självständigt från Somalia. En integration mellan Somalia och Etiopien och andra länder genom järnvägarna är grunden till att lösa sådana tvister.

14. Kesha Rogers kräver återstart för USA:s rymdprogram

Kesha Rogers är medlem i LaRoucherörelsen och har ställt upp som demokratisk kongresskandidat i Texas två gånger. Nu har hon den 31 januari gjort ett videouttalande framför Nasas Johnson Space Center för att kräva att man återupplivar USA:s rymdprogram som en drivkraft för forskning och återstart av landets ekonomi och politik.

Rogers lobbar i både Texas och Washington för ett ambitiöst rymdforskningsprogram och samarbete med länder som Kina för att genomföra det:
- För sex år sedan inledde jag en kandidatur till kongressen och krävde president Obama inför rätta för sabotaget och nedmonteringen av det bemannade rymdprogrammet, privatiseringen och mordet på det som var president Kennedys vision. Kennedys avsikt var att viga våra liv till en riktig drivkraft för forskning.

- Och det vi skådat de gångna sex åren, under Obama likasom under Bush, är kulturens fortsatta förfall, hopplöshet och förtvivlan. Vi har bevittnat rekord och ökning i självmord, ökande narkotikamissbruk hos folk som tidigare var välmående, i synnerhet de som då såg på minoriteter som riskgrupper att drabbas av narkotikaepedemin. Idag är det vita mellan 25 och 35 upp till 45 år.

- Varför har detta hänt? Det har hänt eftersom vi har blivit av med vår vision, vår känsla av att vara på ett uppdrag. Vi har inte längre någon drivkraft för forskning inom nationen på grund av avsiktliga politiska beslut från Obamas sida. Hans avsiktliga politik är även det som förstör vår nation genom att man kapitulerar inför Wall Street. Och nu har vi en situation där unga människor upplever stor förtvivlan och känner sig ytterst hopplösa.

- Det är inte bara ungdomar! Faktum är att landets befolkning nu berövats alla andra möjligheter. Ekonomiskt har landet ställts över ända och försatts i katastrof för att hela transatlantiska finanssystemet är i konkurs.

- Och vad är lösningen? Kina föreslår en lösning. De lanserar en "win-win"-strategi för målstyrt samarbete som betraktar och inspirerar inte bara Kina, inte bara USA, utan hela världen. Vi kan samarbeta på stora projekt som gruvdrift på månen, än en gång se månen som en bas för att utforska världsrymden, förstå människans roll, mänsklighetens roll i galaxen. Det är med detta vi måste inspirera mänskligheten.

Kina har officiellt talat om månens enorma helium-3-fyndigheter, som framtida kärnfusionsbränsle för både kraftverk på jorden och till månens industriverksamhet, och ryska regeringen har tillsatt ett projekt för att kartlägga hotfulla asteroider i solsystemets närhet. Bägge projekten kräver uppenbarligen USA:s, Rysslands och Kinas samlade kompetens och således även fred.

15. Kärnkraft behövs för ekonomisk tillväxt

Den 20 och 21 januari 2016 hölls den sjunde årliga asiatiska kärnkraftskonferensen i Indonesiens huvudstad Jakarta. En sammanfattning om konferensen från Rosatom (Rysslands motsvarighet till Statens känkraftsinspektion) uppger att alla asiatiska länder enats om att kärnkraften måste ses som "en ekonomisk och miljövänlig källa för att producera en tillförlitlig mängd ström" för att säkra den industriella tillväxten. De 300 konferensdeltagarna, däribland även intresserade försäljare av kärnkraftsteknologi från icke-asiatiska länder, besökte en av Indonesiens tre försöksreaktorer.

På konferensen redogjorde Rosatom för sina resurser för nya konventionella kärnkraftverk. I ett av bidragen presenterades även projekt för gaskylda högtemperaturreaktorer av dess utformare, Nikolaj Kodotjigov.

Sedan slutet av 1980-talet har Indonesien haft planer på att bygga kärnkraftverk. Ekonomiskt sabotage (genom "economic hit men"), den "asiatiska" finanskrisen och andra politiska destabiliseringar har försenat kärnkraftsprogrammet. Nu ser det ut som att Indonesien skulle kunna ha opererande kärnkraftverk på 2020-talet. Den bästa nyheten är att en nyligen genomförd opinionsundersökning visar att 75 procent av Indonesiens befolkning är för kärnkraften.

Även i Väst börjar vinden att vända. I år kommer den första nya reaktorn i USA på 38 år att börja leverera ström. Vattenfall har ansökt om att få bygga nya kärnkraftverk för att ersätta de svenska kärnkraftverk vars livslängd går ut runt 2025 och i Tyskland börjar avvecklingsbeslutet från 2011 ifrågasättas av näringsliv och politiker.

---