Merowedammen i Sudan: En modell för hur fattigdomen kan utrotas

Kina och Sudan visar vägen till en rättvis handel. Det enda folk i Europa och USA har hört om Sudan och Kina de senaste månaderna har varit "brott mot mänskliga rättigheter". Sanningen är att Sudan och Kina har brutit med det brittiska imperiets frihandelsdiktatur och inlett direkta mellanstatliga handelsrelationer i en "teknologi mot olja"-strategi, enligt den modell som Schillerinstitutet har krävt för att utrota fattigdom och svält.

Det som ingen säger något om, är att det just under dessa vårmånader sker en världssensation i norra Sudan. Det största vattenprojektet i Nilen och i Afrika på decennier har färdigställts. Merowedammen, som byggdes av kinesiska ingenjörer och statliga bolag i samarbete med sudanesiska ingenjörer, byggarbetare och bönder, har förändrat Sudans ekonomiska och sociala situation för alltid.

I april kunde man börja skörda vetet från det första jordbruksprojektet som är kopplat till dammen. Omkring 15 000 hektar ska skördas. Ett högavkastande jordbruk ska skapas på totalt 100 000 hektar för de 70 000 bönder som har fått flytta till fem nybyggda städer med moderna hus med rinnande vatten, avlopp, el, moderna skolor, vårdcentral och ett tekniskt stödcenter för jordbruket. Projektet bevattnas med en 41 km lång kanal som leder vatten från Nilen genom nio stora pumpar. Moderna maskiner och modern odlingsteknik används i detta pilotprojekt. Och det är bara början.

Byggarbetena påbörjades 2003, vid staden Merowe, belägen vid den fjärde katarakten i Nilen, 35 mil norr om huvudstaden Khartoum. Kinesiska China National Water Resources and Hydropower Engineering Corp står för byggnadsarbetena, kinesiska Harbin Power Engineering Company drar elledningarna, tyska Lahmeyer International bistår med konsulttjänster och franska Alstom levererar turbinerna. Finansieringen har skett genom lån från Kina och Sudan, och från oljerika arabländer och Islamiska utvecklingsbanken.

I mitten av april stängdes dammluckorna för att börja fylla reservoaren och man började installera de första två turbinerna (av sammanlagt tio) som skall producera 250 MWh i oktober. Hösten 2009 skall alla tio turbinerna vara igång. Deras 1 250 MWh kommer att fördubbla elkapaciteten i hela landet.

Dammprojektet är det största pågående ingenjörsprojektet i Afrika. Dammen är 9,2 km lång, med en 311 meter lång jorddamm och en 4,4 km lång betongklädd stendamm på den högra stranden; ett 154 meter långt dammavlopp och ett 370 meter långt vattenintag till turbinerna i den högra flodfåran; och en 841 meter lång stenklädd jorddamm i den vänstra flodfåran och en 1,4 km lång betongklädd jorddamm och en 1,7 km lång jorddamm på den vänstra stranden. Dammen är 67 meter hög vid vattenintaget till turbinerna.

I samband med projektet har man byggt 400 km högspänningsledningar, en ny järnväg, en motorväg mellan Khartoum och Merowe, en bro över Nilen och en ny storflygplats. Nya industrier planeras i området.

Kina hjälper också Sudan med att bygga flera oljeraffinaderier för att vidareförädla landets oljetillgångar. Kina försäkrar sig därmed om en del av sin framtida oljeförsörjning, men ger samtidigt någonting tillbaka till landet, till skillnad från det brittiska imperiet som bara tog.

Vad Meroweprojektet innebär är en agro-industriell revolution för en av världens fattigaste och mest utsatta nationer. Flera projekt är planerade i Sudan. I Kajbar, längre norrut, vid den tredje katarakten i Nilen, skall en liknande jättedamm byggas. Men proteströrelser har redan skapats med högkvarter i London, som invänder att dammen kommer att dränka Nubiens "historiska arv och livsstil".

Den egentliga måltavlan för protesterna och de militära provokationerna mot Sudan är dels Sudans potential att med sin 2,5 miljoner kvadratkilometer stora yta, sina 40 miljoner invånare och sina rika naturtillgångar bli Afrikas "kornbod", dels att Sudan har visat på en framgångsrik modell för ekonomiska förbindelser, med nationalstater i direkt samarbete med varandra, i motsats till den misslyckade frihandeln och globaliseringen.

(ur Fysisk Ekonomi, bilaga till nyhetsbrevet Monitor, maj 2008)