LaRouche i Moskva

Lyndon LaRouche tillbaka i Moskva, på Vetenskapsakademin och i medierna

Lyndon LaRouche och hans fru Helga Zepp-LaRouche reste den 14 maj 2007 till Moskva för att medverka i händelser som kommer att forma världshistorien under den närmaste framtiden. Av stor betydelse var paret LaRouches medverkan i det två dagar långa firandet av den framstående ryske ekonomen Stanislav Mensjikovs 80-årsdag, som samlade en lång rad akademiledamöter, andra ekonomer och experter på internationella förbindelser för en mycket framåtblickande diskussion om hur världen kan styras över till LaRouches landbroperspektiv under de närmast följande åren.

I samband med besöket i Moskva den 14-17 maj intervjuades Lyndon LaRouche av ett flertal olika nyhetsmedier. Han framträdde med en lång intervju i rysk TV (se nedan) och den ryska Anti-globalistiska motståndsgruppen berättade på hemsidan www.anti-glob.ru om sitt möte med Lyndon och Helga LaRouche.

Lyndon LaRouche framträdde också på den populära ryska webbportalen KM.ru den 17 och 18 maj, med en intervju både i form av utskrift och video. KM.rus presentation speglar den betydelse LaRouche tillmäts i Ryssland: "Den framstående amerikanske ekonomen och politikern Lyndon LaRouche är i Moskva på ett kort besök. Han var en av de första som drog i gång en kampanj mot den globala finansoligarkin och dess främsta finansinstitutioner, Världsbanken och IMF. Träffsäkerheten i hans ekonomiska prognoser har varit enastående. Han gav oss en exklusiv intervju om världsekonomin nu och i framtiden."

Lyndon LaRouche uppmärksammad gäst vid diskussion i Moskva om Jordens kommande femtio år

Den framstående ryske ekonomen Stanislav Mensjikov hyllades i samband med sin 80-årsdag av den ryska Vetenskapsakademin med ett särskilt seminarium. Värd för seminariet, som ägde rum den 15 maj i Vetenskapsakademins presidium i Moskva, var Valerij Makarov, som leder den samhällsvetenskapliga sektionen inom Vetenskapsakademin.

I det fria samtal som utspann sig efter professor Mensjikovs inledande föredrag varvades hyllningstal till jubilaren med en livlig, framåtblickande diskussion om den ekonomiska politik som kommer att forma Rysslands och världens framtid under de kommande 20-50 åren. Mensjikov slog själv an tonen genom att måla upp en bild av världen så som han tänker sig att den kan se ut på hans 100-årsdag, år 2027. Det två dagar långa firandet avslutades med en bankett till professor Mensjikovs ära.

Prof. Mensjikov började med att presentera sina utländska gäster för seminariepubliken på Vetenskapsakademin. Först nämnde han den amerikanske ekonomen och politikern Lyndon LaRouche och hans hustru Helga Zepp-LaRouche, även hon en känd politiker och grundare av Schillerinstitutet i Tyskland. Efter en skildring av olika tänkbara scenarier fram till år 2027 återkom Mensjikov i slutet av sitt föredrag till LaRouches och Zepp-LaRouches förslag om eurasiska landbroar och ett Nytt Bretton Woods, som han menade var helt avgörande för en utveckling till det bättre i världen.

Mensjikov sa att just nu kommer mer än hälften av Rysslands ekonomiska tillväxt från att man förbrukar den arbetskraft och det fasta kapital som skapades under sovjettiden. Detta är " engångsfaktorer"; utan nya produktiva investeringar blir det ingen fortsatt tillväxt. President Putin har visat att han är medveten om detta genom att framhålla behovet av en industripolitik. Än så länge har de ryska oligarkiska kapitalisterna inte velat göra några produktiva industriinvesteringar, trots Putins anmaningar, men Mensjikov pekade på investeringar i infrastruktur som en möjlighet att bana väg för en bättre politik.

Om man antar att Kina, USA, Indien, Japan och Ryssland är de starkaste ekonomierna år 2027, sa Mensjikov, så är det också viktigt att de samarbetar med varandra. Framför allt, sa han, kan LaRouches landbroförslag forma om alla ekonomierna på den eurasiska kontinenten. Det handlar om långsiktiga projekt och därmed aktualiseras finansieringsfrågan; den kan lösas med LaRouches idé om ett Nytt Bretton Woods, sa Mensjikov. Om Ryssland kan förlita sig på den eurasiska triangeln Kina-Indien- Ryssland, men samtidigt inte försummar att samarbeta med industriländerna, kan man få ett " konfliktfritt världsläge" som befrämjar ekonomisk utveckling och framåtskridande, i stället för den stagnation och nedgång som annars kommer att bli fallet.

Lyndon LaRouche fick ordet direkt efter Mensjikov. Han ställde frågan: Vad ger vi till framtiden? I ett läge där nästan alla länder i Europa väster om Vitryssland och Ryssland håller på att göra fiasko och bli omöjliga att styra, sa LaRouche, behövs det en ändrad global agenda. Politikerna är kanske korrupta eller inkompetenta, men det går att hitta mer klarsynta personer, i t.ex. USA, bland ledarskiktet i de styrande institutionerna.

Det går att påverka vad som händer de kommande 20 åren, sa LaRouche, men frågan är vem som ska göra det. Vem ska inte bara förutse framtiden, utan faktiskt också förändra den? LaRouche konstaterade att president Putin flera gånger har fört Franklin D. Roosevelt på tal, särskilt i samband med firandet i år av andra världskrigets slut. Alltså måste USA nä rma sig Ryssland, Indien och Kina, samt andra, mindre länder som kommer till vartefter, med en agenda för ekonomiskt samarbete i Roosevelts anda. Den ryska forskningskulturen, underströk LaRouche avslutningsvis, är viktig för att få till stånd en dialog mellan dessa fyra länder som kan skapa en känsla för att storskalig ekonomisk återuppbyggnad och utveckling faktiskt är möjlig.

Andra inlägg gjordes av akademiledamoten Ruslan Grinberg, av akademiledamoten Alexander Granberg, som ledde konferensen i Moskva en månad tidigare om en tunnel över Berings sund, samt av företrädare för det ryska USA-Kanada-institutet och för Ekonomiska högskolan i Moskva.

Den f.d. Pravda-journalisten Georgij Mirski berättade om Mensjikov att han har farit runt i hela världen, ständigt beredd att dela med sig av sina kunskaper. " Man kan aldrig hålla jämna steg med Mensjikov" , sa han.

En hälsning från James Galbraith, professor vid universitetet i Austin, Texas, vars far John Kenneth Galbraith hade ett långvarigt samarbete med Mensjikov, lästes upp av prof. Karel van Wolferen vid universitetet i Amsterdam. Van Wolferen gjorde också ett eget inlägg, och Eitna van Wolferen framförde en hälsning från en annan gammal vän och medarbetare till Mensjikov, prof. Angus Maddison vid universitetet i Groningen och universitetet i Brisbane.

Dr Sergej Glaziev, ekonom och korresponderande ledamot av Vetenskapsakademin, anlände direkt från sitt arbete i duman, där han sitter som ledamot. Glaziev prisade Mensjikov för hans förmåga att få folk att tänka (det ryska ordet " duma" har betydelsen " tänka" ) och för att han, till skillnad från många yngre som är fångna i en virtuell verklighet, alltid har velat se verkligheten i vitögat, och just därför har kunnat sprida optimism, i Ryssland och andra länder.

Seminariet avslutades med att Georgij Tsagolov, som varit Mensjikovs elev och nu är hans medförfattare, presenterade tre nyutkomna böcker. Den ena är Mensjikovs " The Anatomy of Russian Capitalism" , som översatts till engelska och getts ut av EIR News Service. Översättaren, Rachel Douglas, berättade att boken just nu distribueras till amerikanska kongressledamöter, som behö ver ta del av Mensjikovs skildring av den komplexa ekonomiska utvecklingen i Ryssland de senaste femton åren.

Den andra boken är Mensjikovs memoarer, som just kommit ut på ryska och spänner över de senaste 65 årens historia. Den tredje nyutkomna boken är en beskrivning, av Mensjikov och Tsagolov, av några ryska företag som faktiskt har bidragit positivt till Rysslands ekonomiska utveckling, till skillnad från rövarfasonerna som skildras i " The Anatomy of Russian Capitalism" .

LaRouche på rysk TV: Hur vi kan få ett helt nytt världssystem

I samband med Moskvabesöket intervjuades Lyndon LaRouche av ekonomen Michail Chazin som leder TV-programmet " A+ i ekonomi". Programmet sänds varje vecka på Spas, en satellit-TV-kanal knuten till den ryska ortodoxa kyrkan. Intervjun med LaRouche sändes första gången fredagen den 18 maj, med flera repriser under den följande veckan. Chazins program har många tittare bland makthavarna i Moskva, eftersom det är det enda programmet på rysk TV som varje vecka ägnar sig åt att analysera ekonomin.

Under det timslånga samtalet utvecklade LaRouche sina tankar kring den pågående sammanbrottskrisen i världsekonomin, dess orsaker och dess natur, samt hur den internationella finansoligarkin manövrerar för att kunna behålla sin makt. LaRouche underströk att ryssarna kan spela en viktig roll i att hitta en lösning på krisen. Han sa bland annat:

Om man tar Ryssland, Kina och Indien, tillsammans med vissa krafter i Sydamerika, så är det den enda delen av världen som inte kysser globaliseringens fötter. Om finansoligarkin ska kunna upprätta den nya form av imperium som de har tänkt sig, så måste de följaktligen knäcka känslan av suveränitet i Ryssland, Kina och Indien, och de måste även knäcka mina vänner, som utgör en viktig del av systemet i USA.

Om därför Ryssland, under president Putin, kan hitta ett gensvar hos viktiga institutioner i USA, så blir det möjligt att kasta om den objektiva verkligheten och hitta fram till en gemensam hållning. Det behövs ett svar från USA på det som president Putin och andra i Ryssland har sagt om Roosevelt-traditionen. Vi behöver gå tillbaka till den inställning som var allmänt rådande före Franklin D. Roosevelts död. Situationen är annorlunda nu, men inställningen borde vara densamma. Vi kan färdas mot målet på samma väg, eller på nästan samma väg.

Om man tänker sig att det finns en enighet om detta mellan kretsar i USA och kretsar i Ryssland, och om man drar in Kina och Indien i diskussionen, och även andra länder - och om man tänker på det territorium som det forna Sovjetunionen representerar, det territorium som dagens Ryssland och Kina och Indien representerar; hur stor del av världens territorium och världens befolkning blir det? Hur stora mineralfyndigheter finns det inte i Sibirien, som ryska forskare har i sina arkiv, och kunskap om hur de kan nyttiggöras? Vi skulle få ett helt annat världssystem, baserat på en forskningsdriven politik.

Britterna vet det, och de tänker inte låta det ske. De låter hellre världen gå under.