Inte många i väst har förstått den historiska betydelsen av Trumps Kinabesök

USA:s president Donald Trumps tre dagar långa besök i Kina har lagt grunden för en helt ny typ av relation mellan USA och Kina, inriktad på samarbete för global ekonomisk utveckling. Inte sedan Richard Nixons historiska besök i Kina för 45 år sedan har en amerikansk presidents besök i Kina haft så stor betydelse för världen.

Innan Trump gav sig ut på sin elva dagar långa Asienresa hävdade medierna och kommentatorerna att Trump skulle mucka gräl med Nordkorea, skälla ut Sydkoreas president för att han var för eftergiven mot Pyongyang, och käfta med Kinas president om handelsfrågor.

Inget av detta hände. Tvärtom uppträdde Trump som en eminent statsman i sina möten med Japans premiärminister Shinzo Abe, med Sydkoreas president Moon Jae-in, och alldeles avgjort med Kinas president Xi Jinping, och lämnade var och en av dem med den bestämda känslan att detta besök av den amerikanske presidenten hade varit en utomordentlig framgång.

Ett av syftena med Trumps förhållandevis långa resa var att försäkra USA:s allierade om att man inte vänder ryggen åt denna så viktiga världsdel, men han kom inte dit som den vapenskramlande ledaren för en hotfull koalition, utan som en vän och samarbetspartner till alla stats- och regeringscheferna. Han skrädde inte orden när han inför det sydkoreanska parlamentet uttryckte sitt förakt för den nordkoreanska ledningens politik, men han framhöll samtidigt att det kunde finnas en "ljusare väg för Nordkorea" om man var beredd att ge upp sina kärnvapenambitioner. Ännu viktigare var dock att han kom till Asien med inställningen att Kinas växande inflytande i världen inte är ett hot utan en möjlighet – en möjlighet till en politisk kursändring, till en mer fredlig och ekonomiskt blomstrande värld för alla folk.

Något som medierna och de självutnämnda Kinaexperterna också helt bortsåg från i skräckscenarierna som de målade upp, var att den amerikanske presidenten faktiskt redan hade etablerat en nära personlig relation med den kinesiske presidenten, genom deras fyra personliga möten och otaliga telefonsamtal och meddelanden. Trump hade gratulerat president Xi till att den 19:e partikongressen hade röstat igenom hans förslag till en "ny epok" i Kinas utrikespolitik och införlivat de uppsatta målen för Xis banbrytande Belt & Road-initiativ i partiets stadgar. Och Trumps extraordinära inbjudan tidigare i år till president Xi och hans fru att besöka honom i hans hem i Mar-a-Lago var en mycket personlig gest, vars betydelse inte undgick den kinesiske ledaren.

Mer än ett statsbesök

Och den kinesiske presidenten återgäldade vänligheten mer än nog genom det mottagande president Trump och hans fru Malania fick i Peking. Kinas ambassadör i USA, Ciu Tiankai, förklarade före besöket att det skulle bli ett "statsbesök plus", Xi själv kallade det ett "statsbesök plus-plus"! Aldrig förr har någon besökare fått ett så storstilat mottagande.

Som en särskild gest stängde man den 8 november av hela den Förbjudna staden, tidigare säte för de kinesiska kejsarna, för att man skulle arrangera en privat middag där för en utländsk dignitär. Det är vanligt att viktiga utländska gäster, och särskilt statschefer, besöker den Förbjudna staden vid sitt första besök i Peking, men detta var första gången sedan Folkrepubliken Kinas grundande 1949 som en utländsk dignitär bjöds på middag i ett av palatsen där. Paret Trump trakterades också med tre pekingoperaföreställningar i Changyin ge, det största operahuset i den Förbjudna staden, som uppfördes för den kejserliga familjens förströelse under kejsar Qianlongs regeringsperiod (1736-96) under Qingdynastin. De tre styckena de fick se var Vårsådd i päronträdgården, Den druckna konkubinen och den alltid lika populära Kung Markatta, om apan som i den berömda romanen från Mingtiden följde munken Xuanzang på dennes färd till västern. Trump lade upp ett foto på de båda presidentparen med de kinesiska skådespelarna som vinjettbild på sitt Twitterkonto.

Och den som guidade presidenten och hans fru vid besöket i den Förbjudna stadens palatsmuseum var ingen mindre än president Xi själv. Både president Xi och hans fru Peng Liyuan tog med Donald och Melania Trump på en rundvandring i den Förbjudna staden. Det går väl inte att tänka sig en bättre guide på en sådan rundvandring än den kinesiske presidenten, vars starka känsla för det kinesiska folkets historia har blivit till en andra natur för honom. Detta var mer än bara ett besök på en omtalad plats; för den amerikanske presidenten var det helt säkert ett utomordentligt viktigt tillfälle att själv på plats få uppleva Kinas långa historia och kultur – en kultur som mycket starkt präglar den kinesiska politiken och hur man ser på världen idag.

President Trump visade i sin tur en video för president Xi och hans fru med sitt 6-åriga barnbarn, Arabella Kushner, som började lära sig kinesiska när hon var 18 månader gammal. Arabella sjöng sånger på kinesiska för president Xi och hans fru redan när de besökte president Trump i Mar-a-Lago i april, och hon har sedan dess blivit något av en kändis i Kina. De båda presidentparen tittade på videon när de var i den Förbjudna staden. Där hälsade Arabella först till "Grandpa Xi" och "Grandma Peng" på kinesiska, vilket väl visar vilken sympati och respekt Trumpfamiljen känner för det kinesiska paret efter besöket i Mar-a-Lago. Sedan sjöng hon flera sånger och läste några kinesiska dikter som hon kunde utantill – till åhörarnas stora förtjusning.

Den följande dagen anlände president Trump och hans fru till Folkets stora sal för president Trumps formella samtal med president Xi. Vid foten av trappan möttes de av president Xi och Madame Peng, och Trump eskorterades sedan av den kinesiske presidenten till en upphöjd plattform framför Stora salen där han inspekterade gardet som paraderade till hans ära och sköt salut med 21 skott. De båda presidenterna hälsade sedan personligen på samtliga medlemmar i de båda ländernas delegationer som radat upp sig utanför Stora salen, innan de gick in för de officiella samtalen.

De stora frågorna som skulle avhandlas, och som fick mest utrymme i media, var: handel, Nordkoreas kärnvapenprogram och de amerikansk-kinesiska förbindelsernas fortsatta utveckling. Därutöver talade man också om Mellanöstern, Afghanistan, terroristbekämpning, narkotikabekämpning och kärnvapensäkerhet. De båda presidenterna lovade att göra mesta möjliga av de fyra beslutade amerikansk-kinesiska dialogmekanismerna – dialogen om diplomati och säkerhet, den allmänna ekonomiska dialogen, dialogen om samhälleligt och mänskligt utbyte samt dialogen om cybersäkerhet – för att kunna nå bättre resultat i sitt samarbete.

På presskonferensen efter deras möte underströk president Xi vikten av ett utökat ekonomiskt samarbete mellan länderna:

– Vi behöver formulera och sjösätta en ekonomisk samarbetsplan för den kommande fasen, för hur vi ska fortsätta föra våra ingående samtal om handelsobalanser, export, investeringsklimat, tillgång till marknader och andra frågor, och arbeta för att stöda ett praktiskt samarbete på bland annat områden som energi, infrastruktur och Belt & Road-initiativet.

Efter mötet undertecknade de två presidenterna handelsavtal och avsiktsförklaringar till ett värde av 250 miljarder dollar. Kina har förbundit sig att köpa 300 flygplan från Boeing. Kina tecknade också avtal om att köpa naturgas från Alaska. Avtalet, som är mellan delstaten Alaska och Alaska Gasline Development Corporation på ena sidan och kinesiska Sinopec, China Investment Corporation och Bank of China på den andra, innebär att Kina kommer att investera 43 miljarder dollar, vilket väntas skapa 12.000 nya jobb i USA. Vidare planerar Kina att satsa 84 miljarder dollar i skiffergasutvinning och kemifabriker i West Virginia; en avsiktsförklaring med den innebörden undertecknades. En annan affär innebär att Kina ska köpa flytande naturgas från Louisiana. Allt som allt tecknades 37 stora avtal, på den amerikanska sidan fanns bland annat tre företag som är djupt involverade i Belt & Road-initiativet – Caterpillar, Honeywell och General Electric – samt Dow Chemical.

Partnerskap och dialog mellan kulturer

Men mycket viktigare än de enskilda handelsavtal som förhandlingarna utmynnade i, var att de personliga banden mellan ledarna för två av världens viktigaste länder stärktes. För pressen efter mötet förklarade Trump hur han såg på besöket:

– USA, tillsammans med Kina och andra regionala partners, har en otrolig möjlighet att främja fred, säkerhet och välstånd överallt i världen. Vi lever i en mycket speciell tid, och vi har verkligen denna mycket, mycket speciella möjlighet. Det ligger ett stort ansvar på våra axlar, herr president – det är sannerligen ett stort ansvar – och jag hoppas att vi kan leva upp till det och hjälpa våra länder och våra medborgare att nå sina högsta mål och förverkliga sin fullaste potential.

Han uttryckte sedan sitt uppriktiga tack för den värme som den kinesiske presidenten visat honom under hela besöket:

– Jag vill tacka er än en gång – ni är en enastående person – för er stora gästfrihet. Jag sänder mina hjärtligaste hälsningar till era medborgare. Jag hedrar deras arv och hyllar deras stora, stora möjligheter och framtidspotential.

Efter dagens händelser bjöds presidenten och hans delegation på en statsbankett i den gyllene salen i Folkets stora sal. Där visades scener från de båda presidenternas tidigare möte i Mar-a-Lago och klipp från Trumps aktuella besök i Peking, samt, till allas förtjusning, en storskärmsversion av Arabella Kushners sång och diktläsning.

I sitt tal på banketten jämförde president Xi Trumps besök med president Nixons besök för 45 år sedan, och konstaterade hur utomordentligt viktigt det besöket var för att de diplomatiska förbindelserna mellan de båda länderna kunde återupptas:

– President Trump, ert statsbesök i Kina är ännu en händelse av historisk betydelse. Under de två senaste dagarna har vi haft ett djupgående meningsutbyte om hur Kina och USA bör gripa tillfället, anta utmaningarna och bryta ny mark i våra förbindelser. Tillsammans har vi dragit upp en plan för hur de kinesisk-amerikanska förbindelserna kan utvecklas. Vi är båda överens om att Kina och USA ska fortsätta vara partners, inte rivaler. Vi är båda överens om att när vi samarbetar kan vi åstadkomma många mycket bra saker som är till gagn för våra båda länder och för hela världen.

I sitt tal uttryckte president Trump återigen sin tacksamhet för den vänlighet och gästfrihet som hans kinesiska värdar visat honom, och förklarade hur han såg på besökets betydelse:

– Igår besökte vi den Förbjudna staden, som är en stolt symbol för Kinas rika kultur och majestätiska anda. Er nation vittnar om tusentals år av vibrerande, levande historia. Och idag var det en stor ära att välkomnas av den kinesiska delegationen just här i Folkets stora sal. Detta ögonblick i historien erbjuder våra båda nationer en otrolig möjlighet att främja fred och välstånd tillsammans med andra länder runt om i världen. Som det kinesiska ordspråket säger: "Vi måste kämpa på och bana vägen som leder in i framtiden." Jag är förvissad om att vi kan förverkliga denna vackra vision, en vision som kommer att bli så bra, och ja, så storartad för både Kina och USA.

– Även om vi kommer från skilda platser och fjärran länder, fortsatte Trump, så finns det mycket som förenar öst och väst. Båda våra länder byggdes upp av människor som hade stort mod, en stark kultur och en längtan att ge sig ut i det okända, genom stora faror. Men de segrade. Det amerikanska folket högaktar ert lands arv och dess folks fina traditioner. Era gamla värderingar sammanför historien och framtiden i nutiden. Vilken vacker tanke! Jag hoppas att de stolta amerikanska och kinesiska folken ska liva våra ansträngningar att skapa en rättvisare, säkrare och fredligare värld, en framtid värdig våra förfäders offer, och våra barns drömmar.

Läs vad presidenterna Trump och Xi sa en gång till. Tänk efter vad det betyder! Det som vi nu bevittnar är historiskt, det bär på möjligheten att förändra livet för varenda människa på den här planeten till det bättre. Möjligheten att hela världen skulle kunna inträda i en tid av fred och ekonomisk utveckling. Det är långt mycket viktigare än Nixons geopolitiskt motiverade besök 1972.

Men de amerikanska och andra västliga nyhetsmedierna och politiska kommentatorerna har typiskt nog inget annat än "kritik" till övers för Trumps agerande i Kina, och rackar ner på honom för att han "underlät" att ta upp vissa frågor. Det enda de uppnår med sina klagovisor är att de visar upp sina förutfattade meningar om Trump och sin totala oförmåga att förstå vilka krafter som nu på djupet formar historien, eftersom världen inte längre opererar under någon enskild "hegemons" standar.

Problemen som mänskligheten står inför är alldeles för komplexa och svåra för att vare sig Kina eller USA skulle kunna lösa dem på egen hand. Bara genom en förenad ansträngning där alla länder är med, inklusive USA, Kina och Ryssland, kan fattigdomen avskaffas, krig stoppas eller förhindras och världens ekonomiska utveckling främjas. De desperata försöken från "atlanticisterna" att demonisera den ryske presidenten och tillskriva Kina diaboliska motiv för landets ambitiösa Belt & Road-initiativ kan bara tjäna till att göra Amerika irrelevant, medan resten av världen förenas bakom målet att forma mänsklighetens gemensamma framtid. President Trump vill samarbeta med Kina och med Ryssland om att börja tackla dessa världsproblem som bara kan lösas genom ett sådant samarbete, och det borde vara varje amerikans medborgerliga plikt att efter förmåga stöda detta. Då skulle Amerika vinna tillbaka den respekt och den vänskap som landet tidigare har åtnjutit i världssamfundet.

av William C. Jones
12 november 2017

Läs mer om betydelsen av Trumps Asienresa på svenska: http://www.larouche.se/stories_by_forfattare/64/4472

och på danska:

Kinas ambassadør til USA om betydningen af mødet mellem Xi og Trump

Helga
Zepp-LaRouche om præsident Trumps Asientur og det nye paradigme
Schiller Institut Nyt Paradigme Webcast, 16. nov., 2017; dansk udskrift

För att se hur snabbt den internationella politiken svänger nu, läs om Panamas svängning: http://www.larouchepub.com/pr/2017/171117_panama_joins_bri.html