Flyktingkatastrofen är Obamas fel och EU är en viljelös pudel!

Tryck som flygblad

Den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget, med miljontals människor på flykt från krig, bestialiska terrorligor, hunger och sjukdomar, beror inte på några regionala skeenden i Mellanöstern eller Afrika, utan är resultatet av en medveten politik från Obamas, Camerons, Natos och EU:s sida. Om inte detta uppenbara faktum leder till en ändring av politiken, kommer strömmen av desperata människor - enligt UNHCR var redan i slutet av 2014, alltså före den senaste explosionen, 60 miljoner människor i världen på flykt - som i Europa försöker undkomma döden att svälla upp till många fler miljoner.

Belåtet förkunnade Washington Post den 4 september under rubriken "Europas abdikering" att den "europeiska kristna kulturen", som möter flyktingarna med "likgiltighet, ringaktning eller ståltrådens och rasismens kyliga fientlighet", har abdikerat moraliskt och legalt. Vad tidningen på typiskt spinnmediemaner förtiger är att det är president Obama och tidigare Bush och Cheney som genom en följd av krig, som byggde på lögner, och ett medvetet understödjande av al-Qaida, Nusrafronten och IS med uppsåtet att störta i tur och ordning de valda regeringarna i Irak, Libyen och Syrien, har förorsakat förödelsen i stora delar av Sydvästasien och Nordafrika och därmed den nuvarande flyktingkatastrofen.

Den 31 juli i år anklagade general Michael Flynn, f.d. chef för USA:s militära underrättelsetjänst DIA, i en uppseendeväckande intervju på TV-kanalen Al Jazeera, Obama-administrationen för att uppsåtligt - och inte genom någon missbedömning - ha byggt upp IS-organisationen, väl medveten om att den syftade till att upprätta ett "islamiskt kalifat" på Iraks och Syriens territorium. Innan dess, i maj, kom det tack vare en begäran från organisationen Judicial Watch ut till offentligheten att DIA redan år 2012 i en PM hade konstaterat att amerikanska leveranser av vapen från Gaddafis arsenal till de syriska rebellerna skulle hjälpa dem i deras uppsåt att bygga upp ett islamiskt kalifat. Generallöjtnant Flynn underströk att Vita husets politik inte var något misstag, utan den uttalade avsikten.

Flynn tvingades avgå som DIA-chef efter det att rapporterna från hans myndighet hade föranlett generalstabschefen general Martin Dempsey att i sista stund avblåsa det planerade amerikanska militära angreppet på Syrien i september 2013, genom dennes framgångsrika ingripande gentemot Obama.

I november 2013 begärde Turkiet officiellt hjälp från Nato med att, som man sa, skydda sig mot det syriska flygvapnet, som vid den tiden militärt inte utgjorde något allvarligt hot mot Turkiet, varpå försvarsministrarna i de 28 Nato-länderna beslutade om utplacering av Patriot-robotar, i vilken Tyskland och Holland sedan medverkade. Den dåvarande amerikanske försvarsministern Panetta hade redan tidigare ombesörjt utplacering av två Patriot-förband i Turkiet. Försvarsministrarna betonade uttryckligen att anti-robot-robotarna fick användas uteslutande för försvar av Turkiet, och inte för att skapa en flygförbudszon över Syrien.

Men det var just den effekten som Erdogan ville uppnå. Precis som USA-regeringen ville Erdogan störta Assad och understödde för detta ändamål diverse rebellgrupper i Syrien och slutligen, genom bombarderingen av kurderna, bekämpade han en effektivt stridande kraft mot IS. Blotta närvaron av Patriot-förbanden i den turkiska provinsen Hatay var en väsentligt bidragande faktor till att den med al-Qaida lierade Nusrafronten kunde erövra kontrollen över den syriska provinsen Idlib och delar av Aleppoprovinsen norr om staden Aleppo. Patriot-robotarnas radarsystem når faktiskt långt in över den turkisk-syriska gränsen och förhindrar därmed att det syriska flygvapnet kan bekämpa de framryckande jihadisterna. Just detta, att skapa en flygförbudszon i Syrien i vilken IS kan operera fritt, var uppenbarligen precis vad Erdogan ville uppnå med sin begäran om luftförsvarshjälp från Nato. Hur kunde den tyska försvarsledningen missa det?

General Flynns åsikt, att USA-regeringen medvet har byggt upp IS och därmed är ansvarig för flyktingkatastrofen, delas nu också av ledaren för den ryska republiken Tjetjenien, Ramsan Kadyrov. Hans far Achman Kadyrov, som var Tjetjeniens president, dödades den 9 maj 2004 i ett bombdåd som den tjetjenske islamistiske rebelledaren Sjamil Basajev tog på sig ansvaret för. Tidigare har den amerikanska stiftelsen NED, som finansierat färgade revolutioner runt om i världen, gett statliga bidrag till radikala islamister som redan på 1990-talet, i samband med de båda Tjetjenienkrigen, försökte bygga upp ett islamiskt kalifat!

Ramsan Kadyrov sa nyligen till pressen att han har belägg för att den f.d. CIA-chefen och befälhavaren för koalitionsstyrkorna i Irak och i Afghanistan general David Petraeus personligen skulle ha värvat IS-ledaren Abu Bakr Al-Bagdadi till att arbeta för USA:s intressen. Enligt Süddeutsche Zeitung den 2 september föreslår samme Petraeus nu att man ska locka till sig medlemmar i Nusrafronten - en avläggare till al-Qaida - och låta dem slåss mot IS. IS-ledaren Abu Bakr Al-Bagdadi, som enligt Kadyrov står i Petraeus tjänst, var tidigare med om att grunda Nusrafronten.

Med detta sinnesrubbade Petraeus-förslag ska tydligen ett nytt kapitel skrivas i den amerikanska politikens ändlösa saga, som började redan 1975 med Zbigniew Brzezinskis plan att spela ut det s.k. "islamistkortet" - vid den tiden mot Sovjetunionen - och utbilda mujaheddinkrigare i Afghanistan för strid mot sovjetarmén. Där började denna vansinnespolitik och alltsedan dess utbildar USA, och självklart britterna, en evinnerlig räcka av "goda rebeller" vilka sedan sätts in för att störta regeringar i suveräna stater, och vilka sedan som terrorister vänder sig mot sina utbildare, och mot vilka man sedan sätter in militära angrepp och drönare, vilket i sin tur skapar nya terrorister mot vilka man sedan måste rekrytera "goda rebeller" vilka återigen som terrorister vänder sig mot sina utbildare ... och så vidare. Denna kedja har nu pågått i fyrtio år och har inte bara förvandlat Irak, Afghanistan, Syrien, Jemen, Libyen och stora delar av det svarta Afrika till ett helvete; det yttersta målet är att störta regeringar
na i Ryssland och Kina. Och det är en politik som garanterat skulle leda till det tredje och sista världskriget.

Att bara åtgärda symtomen på krisen räcker inte. Självklart är det viktigt att ingripa mot smugglarligorna. Men redan nu är polis och rättsväsende, som Der Spiegel konstaterade, "ansträngda till det yttersta". Även här måste man gå till roten av problemet. Människosmugglarna i Libyen, som skickar ut desperata människor från Afrika i patetiska båtar till döden på Medelhavet, är till exempel samma personer som Obama förde till makten genom sitt fälttåg mot Gaddafi. Italienska Il Giornales krigskorrespondent Gian Micalessin skrev den 20 april att den av Obama-administrationen understödda regeringen Fajr Libya (Libysk gryning) i Tripoli styr människosmugglingen över Medelhavet. Fajr Libya domineras av Muslimska brödraskapet och den libyska islamistiska kampgruppen LIKG, som användes av Obama och de saudiska wahabiterna för att störta Gaddafi på brutalast möjliga vis. Den här grupperingen har idag ett fast grepp om människohandeln från Sudan, Tchad och Niger och inkasserar mellan 800 och 1500 euro per flykting.

Självklart är det absolut nödvändigt att flyktingarna får den hjälp de har rätt till enligt Genèvekonventionen. Vi måste verkligen integrera dem i arbetslivet och samhället. Men det behövs mycket mer. Det vämjeliga skådespel som EU uppvisar i denna kris, bl.a. med sina fortsatta sanktioner mot Syrien - och därmed mot den syriska civilbefolkningen - visar att en allians som bara grundar sig på en valutaunion och bankintressen och i övrigt är ett bihang till det anglo-amerikanska imperiet inte är värd ett dugg när den ställs inför konkreta utmaningar. Av detta måste vi dra konsekvensen att vi behöver ett annat Europa - ett Europa som har en vision och en lösning på de problem som nu manifesterar sig i flyktingkrisen.

Militärparaden i Peking den 3 september visade på ett enastående sätt att korten på den strategiska scenen är blandade på nytt. Kina och Ryssland har knutit en tät allians, och USA:s strategiska överlägsenhet är starkt ifrågasatt genom den på paraden förevisade roboten Dongfeng-21D (Östanvind) för bekämpning av hangarfartyg. Denna robot färdas tio gånger snabbare än ljudet och kostar bara en tolvtusendedel av kostnaden för ett amerikanskt hangarfartyg, som den kan slå ut.

Det är dags att Tyskland och de andra länderna i Europa bestämmer sig för perspektivet om ett win-win-samarbete mellan suveräna stater på den här planeten och upphör med att vara en viljelös pudel åt regeringar i Washington som varken företräder det amerikanska folkets intressen eller bryr sig det minsta om våra intressen. Om vi vill lösa flyktingkatastrofen måste vi se den här krisen som en chans att sätta Tyskland och Europa på en helt ny kurs.

av Helga Zepp-LaRouche
den 5 september 2015