Finanspyramider kraschar alltid

Utskottsförhöret den 29 juni i den ryska dumans ekonomiutskott, om hur den ryska ekonomin kan skyddas från den globala finanskrisen, inleddes av utskottsordföranden Sergej Glaziev med följande anmärkningar.

Vi har alla det som hände 1998 i färskt minne: inom loppet av två veckor devalverades den ryska ekonomin med 30 gånger. Miljontals medborgare, som förlorade sina besparingar i finanskollapsen, har fortfarande inte fått tillbaka sina pengar, och troligen kommer de aldrig att få tillbaka dem.

Det är därför mycket viktigt för oss i dag, när den ryska ekonomin har gått in i en tillväxtfas, att noga utvärdera våra egna och andra länders erfarenheter, så att de hot som är förenade med en fördjupning av den globala finanskrisen inte äventyrar återhämtningen inom vår industri och ekonomin som helhet.

Läget förefaller motsägelsefullt. Å ena sidan säger man att det inte finns någon direkt risk för en finanskatastrof, och att den instabilitet som drabbade den amerikanska ekonomin förra året och i början av detta året snart kommer att vara över. Det finns dock lagar som styr den ekonomiska utvecklingen, som man inte slipper undan, och som man alltid måste vara medveten om, oberoende av den ekonomiska konjunkturen.

Vi har till vårt utskottsförhör bjudit in välkända finansexperter, som sysslar med finansmarknader, makroekonomiska prognoser och den rättsliga regleringen av investeringar. Jag är tacksam för att herr LaRouche, fru LaRouche, herr Tennenbaum och herr Karl-Michael Vitt tackat ja till vårt förslag att komma hit och presentera resultatet av sina undersökningar, som visar hur djup krisen i det globala finanssystemet är. Vi har kolleger här, som tackat ja till vår inbjudan. På ekonomiutskottets vägnar framför jag mitt tack till dem.

Dollarpyramider

Våra dumaledamöter, och den ryska allmänheten över huvud taget, har tyvärr en bristfällig bild av det faktiska tillståndet i det globala finanssystemet. Det är inte en framträdande fråga i den offentliga debatten.

Men faktum är att det globala finanssystemet dras med rätt allvarliga problem - trots att det på ytan ser ut att gå rätt bra, både i vårt land och i de ledande västländerna. Från och med 1971 har vi haft en helt unik situation i världen, i och med att USA-dollarn har varit en världsvaluta, som i princip har kunnat ges ut i obegränsad mängd.

De finansstrukturer som är förbundna med tryckningen av amerikanska dollarsedlar styrs med, som vi säger, lösa tyglar. Det betyder att Federal Reserve-systemet tillhandahåller dollar i en mängd som motsvarar efterfrågan på dollar i världen. Denna efterfrågan har hållits uppe på konstlad väg sedan 1971, med hjälp av diverse spekulativa verksamheter. Dessa spekulativa verksamheter suger åt sig en enorm mängd kapital, genom den finanspyramidprincip som de bygger på: en konstgjord efterfrågan skapas på ett finanspapper av något slag, samt derivat därav.

Resultatet av detta är den s.k. bubbelekonomin: bakom en fasad av våldsam ekonomisk aktivitet och höga vinster på finansmarknaderna, drivs ekonomins reala sektor mot konkurs, och den reala produktiviteten försämras. Det skenbara välståndet beror helt enkelt på att nationens rikedomar omfördelas till förmån för finansspekulanterna. Finanspyramider slutar alltid i en krasch - ett sammanbrott av de nationella finanssystem som har låtit sig dras in i den här typen av finanspyramid.

Den ryska kraschen 1998 hade naturligtvis ryska orsaker. Den främsta var våra egna pyramider - först pyramiden som byggdes upp kring de privatiserade företagen, och sedan pyramiden av statsobligationer - som till slut kollapsade, och drog med sig miljardbelopp i dollar ur valutareserven, som försvann utomlands, och orsakade förluster på 400 miljarder rubel. Men de som hade spekulerat på våra marknader kunde mångdubbla sina förmögenheter. Man har räknat ut, att för varje dollar som placerades i spekulativt syfte i det ryska finanssystemet, kunde de lyckosamma placerarna i mitten av 1998 håva in 20-30 dollar i ackumulerad vinst. De som hade fört ut pengarna ur Ryssland före finanskraschen, kunde sedan gå in med dem igen, och skaffa sig ett ägande i den ryska ekonomin värt 900 gånger det pris som gällde före krisen, eftersom alla ryska tillgångar hade devalverats med 30 gånger i finanskraschen.

USA:s kris

Detta exempel belyser storleken på de vinster som kan tas ut, av dem som skickligt manipulerar in världsekonomin i ett tillstånd av kontrollerat kaos. Men problemet i dag är att detta kaos inte längre är under kontroll.

USA:s statsskuld spränger alla rimliga gränser. Finanssystemen i Sydostasien och Ryssland slogs i spillror efter finanskrisen 1997. Tiotals miljarder dollar måste pumpas in för att rädda finanssystemen i de latinamerikanska länderna från att krascha. Men trycket har bara byggts upp sedan dess, eftersom maskineriet för att ta ut spekulativa supervinster inte kan stanna av sig självt; det rör sig enligt bestämda lagar.

Och nu ser vi att krisens centrum flyttar sig till det globala finanssystemets kärna. Chockerna som inträffade på de amerikanska marknaderna förra året och i början av det här året skulle ha betraktats som finansiella katastrofer, om de hade inträffat för fem år sedan. Men i dag är vi så vana vid den permanenta finanskrisen, att vi inte tänker på, att om amerikanska IT-företag förlorar 3 000 miljarder dollar i börsvärde, så är det en mycket allvarlig chock, som man kan vänta sig ska följas av fortsatta chocker för det globala finanssystemet.

Den ohämmade finansspekulationens svänghjul har med andra ord - bl.a. med hjälp av den obegränsade utgivningen av världsvalutan, som just nu är dollarn - vevats upp till full fart, och ingen kan stoppa det. Det kanske kan hållas kvar i ett skenbart jämviktstillstånd ett tag till. Men finanspyramider kan, som vi vet, inte existera för evigt.

Ryssland sårbart

Om nu, som de ekonomiska prognoserna säger, destabiliseringen av det globala finanssystemet kommer att förvärras inom den närmaste tiden, borde vi redan nu börja tänka på hur vi kan lindra den globala finanskrisens destabliseringseffekter för den ryska ekonomin.

Den ryska ekonomin är i dag väldigt exponerad för det internationella finanssystemet, och väldigt sårbar. Jag behöver bara säga att i den ryska ekonomin används den egna ryska valutan mindre än andra världsvalutor. Rysslands export och import sker i dollar. Vår valutareserv är i dollar. De ryska bankerna har konton som är utställda i dollar. Medborgarna betalar med och har sina sparmedel i dollar. Det visar sig att vårt finanssystem i allt väsentligt är ett bihang till det internationella finanssystemet, i vilket USA-dollarn innehar den dominerande rollen. Destabiliseras detta system blir konsekvenserna, tror jag, jämförbara med betalningskrisen 1998 - om vi inte lyckas skydda oss mot de destruktiva effekterna av den globala finanskrisen.

Det är detta vi ska diskutera i vårt utskottsförhör: hur vi kan öka stabiliteten i vårt finanssystem, hur den ekonomiska säkerheten kan garanteras i en situation med en allt djupare global finanskris. Vi kommer att tala om både en diversifiering av vår valutareserv och om hur vi kan öka de reala, materiella reserverna, på ett sätt som gör att den ryska ekonomin kan fortsätta att fungera, trots destabiliseringen av det globala finanssystemet.

Vi måste tänka på åtgärder som gör det möjligt för oss att fortsätta vårt ekonomiska samarbete med andra länder, i ett läge då det internationella betalningssystemet till stor del kan vara utslaget. Och här måste vi naturligtvis tala om möjligheten att gå över till att använda de egna ländernas valutor i handeln mellan i första hand OSS-staterna, med EU, med Kina och med Indien, våra viktigaste handelspartners, som vi är beroende av för vår import.

Med er tillåtelse öppnar jag nu vårt utskottsförhör och ger ordet till vår gäst, den välkände filosofen, historikern och ekonomen Lyndon LaRouche.