EU lurade Riksdagen stöda konfiskation av bankkonton à la Cypern

Det var Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem som den 25 mars var först med att tala om "Cypernmodellen" ("the Cyprus template"). Efter några dementi-turer fram och tillbaka står det klart att konfiskationen av oskyddade bankkonton på Cypern, främst konton med vanliga företags rörelsekapital, är en modell för bankkrishanteringen i hela EU. Att insättarkonton behöver tas i anspråk vid bankkriser bekräftades den 25 mars av Gunnar Hökmark, som leder arbetet med denna bankkrislagstiftning i Europaparlamentet. EU-kommissionen försöker smyga igenom Cypernmodellen, och då kommer inte heller de nordliga medlemsländerna att kunna undkomma den.

Vad innebär Cypernmodellen?

De två stora bankerna på Cypern deltog med hjälp av landets stora inflöde av flyktkapital i spekulationen på bl.a. grekiska statsobligationer. Den grekiska krisen ledde till nedskrivning av dessa värdepapper och därmed spreds den grekiska krisen till Cypern, som begärde stöd från EU.

Villkoren blev grymma för Cypern. Medborgarna förlorade kontrollen över sitt sparkapital på bankkontona. Endast genom folkets revolt och ett veto i parlamentet förhindrades att delar av privatkonton under 100.000 euro beslagtogs. Av beloppen utöver 100.000 euro för privatpersoner och av hela kontot för företag och institutioner beslagtogs 60 procent (37,5 procent gjordes om till aktier i Bank of Cyprus och 22,5 hålls inne utan ränta). Även de 40 återstående procenten behålls tills bankens hälsa tillåter uttag. Pengarna är låsta förutom de 300 euro per dag som kontoinnehavarna får ta ut (max 5000 euro/månad).Transaktioner upp till 5000 euro kan göras men därutöver krävs, för t.ex. löneutbetalningar, tillstånd från centralbanken. Max 1000 euro får föras utomlands.

Aktier i europeiska banker är inte den säkraste placeringen just nu. Cypernmodellen infördes också samtidigt i Spanien. En miljon kunder i den spanska banken Bankia tvingades att skifta 30 procent av sina bankkontotillgångar till preferensaktier i banken som snabbt sjönk i värde med 99,5 procent.

Denna typ av konfiskation av bankkonton är en katastrof för företag och institutioner som berövas stora delar av sitt rörelsekapital. Hamnen i Limassol brötas nu ihop av mängder med containrar, eftersom företagen inte kan använda sin bank för att få ut varorna. Endast kontant betalning accepteras. Hela ekonomin håller på att gå över till kontanthantering eftersom kreditkort och banktransaktioner inte kan användas. Allt fler varor försvinner från butikshyllorna. Butiker och företag stängs för att vänta ut krisen. Cypern är i värre fysisk-ekonomiska kris på bara ett par veckor än Grekland.

Vartill används de konfiskerade pengarna?

Det måste fortfarande klargöras vart de konfiskerade pengarna går till. Eftersom rekonstruktionen av Bank of Cyprus sker samtidigt som banken är igång, kan betalningar göras till vissa fordringsägare genom att ta från andra. Mycket talar för att det är detta som sker. Den ena storbanken, Laiki Bank, stängdes och kontona fördes över till den andra storbanken, Bank of Cyprus, som verkar fungera som förmedlare av betalningar till Europeiska centralbanken ECB. Cyperns banker har, liksom många andra sydeuropeiska banker, varit beroende av stöd från ECB. Man har lämnat allehanda "värdepapper" till ECB och fått ut den likviditet man ej kunnat få från andra banker internationellt. Cypernlånen ingår i ECB:s "grekiska" tillgångar på 55 miljarder euro. Om inte ECB får tillbaka dessa lån, går hela ECB i konkurs. Av de 10 miljarder euro som Cypern får från EU går 7,5 till Bank of Cyprus för att betala ECB. Det troliga är att även konfiskerade medel från insättarna används för att betala ECB.

Rekonstruktion av banker som samtidigt hålls igång (på engelska kallad Open Bank Resolution) lämnar stora möjligheter till mygel att ta från vissa fordringsägare och ge till andra, speciellt eftersom avsikten är att hålla igång hela spekulationssystemet och särskilt de största s.k. "systemkritiska bankerna". En rekonstruktion av en stängd bank (på engelska Closed Bank Resolution) är mycket svårare att manipulera. De tillgångar som finns delas då upp enligt tydliga prioritetsordningar och procentandelar.

En rekonstruktion enligt bankdelningslagen Glass-Steagalls principer hade separerat ut och snabbt återöppnat de samhällsnödvändiga delarna av banken: privatpersoners och företags bankkonton, betalningsförmedlingen, bankomaterna, kreditkorten och långivningen till företag och handel. De övriga delarna av banken är de som tidigare sköttes av finansbolag: värdepappershandel, fondförsäljning, kapitalförvaltning, egenhandel, derivattransaktioner m.m. Det är i denna spekulationsverksamhet som de stora transaktionerna och de stora förlusterna finns. Genom att denna del kan rekonstrueras för sig, belastas inte den reala ekonomin och människorna med förlusterna från spekulationen. Det hade naturligtvis varit bättre om en sådan bankdelning hade gjorts före krisen och inte i en kaotiskt rekonstruktionssituation. Spekulationsverksamheten och förlusterna hade då inte heller fått sådan omfattning som i dagens banksystem, där kundernas insättningar dras in i bankkasinot.

Cypernmodellen förberedd sedan länge

Med villkoren för Cypernstödet från EU, ECB och IMF testkördes för första gången den krislösning som sedan flera år förberetts inom västvärlden. De stora statliga bankräddningspaketen, så kallade bail-outs, har kostat stora summor. Förlusterna har fortsatt torna upp sig i det internationella finanssystemet. Spekulationsverksamhet har accelererat inte minst genom just de billiga lån och kapital som ställts till bankernas förfogande genom detta statliga bankstöd. Lån till bankerna har pumpats ut från centralbankerna genom de massiva så kallade "kvantitativa lättnaderna". Lån belastar inte statsbudgetarna till skillnad från återkapitalisering av bankerna. Men växande spekulationsförluster kräver just återkapitalisering för att ersätta förlusterna. Trots enorm utlåning till bankerna, i stället för infrastrukturprojekt och företag för att sätta ungdomen i fullt arbete, räcker inte det statliga bankstödet, som dessutom blivit allt svårare att uppbåda.

Därför har det föreslagits från bankhåll att man skall uppbåda det kapital som redan finns i bankerna i form av obligationslån och kundinsättningar. Att ta dem i anspråk kallas på engelska bail-in. Det föreslogs i en artikel i The Economist "From bail-out to bail-in" redan den 28 januari 2010 av två ledande företrädare för banken Credit Suisse. Sedan dess har förslaget arbetats in i både president Obamas stora finansreform efter finanskrisen kallad Dodd-Frank-lagen den 21 juli 2010 samt i ett förslag från EU-kommissionen den 6 juni 2012. Under tiden har bail-in presenterats på många konferenser och i många rapporter. Schweiz antog en sådan lag 2012.

Först genom Dijsselbloems uttalande den 25 mars i år om Cypern som "modell" för hela EU blev det offentligt att konfiskation av oskyddade bankkonton (bail-in) är nästa steg för att hålla igång hela det internationella spekulativa finanssystemet. Man har gått från kvantitativa lättnader till kvantitativa stölder. Med Cypernmodellen finns 3.300 miljarder dollar tillgängliga i bankerna att beslagta enbart inom EU. Det är en hyfsad summa ovanpå de totala bankstöden genom kvantitativa lättnader i USA och EU mellan 2008 och 2012, på 4.400 miljarder dollar. Med tanke på att de kvantitativa lättnaderna ökar kan den sammanlagda summan av kvantitativ lättnad och kvantitativ stöld mot slutet av 2014 närma sig den avrundade siffran 10.000 miljarder dollar. Sammanlagt kommer då bankutlåningen till företag och privatpersoner att ha minskats med 5.000 miljarder dollar. Är det någon som fortfarande undrar varifrån arbetslöshet, svält och död kommer?

Riksdagen lurad

De uttalanden som Dijsselbloem och andra EU-företrädare gjorde i slutet av mars om Cypermodellen avslöjade en helt ny innebörd av den "bail-in" man talat om. Utan att förklara denna innebörd har EU-kommissionen skickat ut förslag som den svenska Riksdagen tagit ställning till. Det betyder att Riksdagen redan nästan har godkänt Cypernmodellen: att bankbubblan kan återkapitaliseras genom stöld av särskilt småföretagens bankkonton. Den 6 juni 2012 föreslog EU-kommissionen ett "ramverk för krishantering för rekonstruktion och avveckling av kreditinstitut och värdepappersföretag". Cypernmodellen, gömd i detta krishanteringsramverk, godkändes av Riksdagen i sitt motiverade yttrande den 19 september 2012. Den enda reservationen gjordes av Vänsterpartiet.

De luddiga formuleringar Riksdagen godkände var:
"Kostnaden för rekonstruktion och avveckling ska bäras av aktieägarna, vissa borgenärer och av bankindustirin själv." ...
"·Skuldnedskrivning. Direktivet ger också rekonstruktionsmyndigheterna möjligheter att i samband med en avveckling skriva ned skulder i ett institut (s.k. bail-in). Syftet med skuldnedskrivning är att även institutets borgenärer ska bidra till en förstärkning av bankens kapital och bära en del av förlusterna i samband med en kris. Skuldnedskrivning ska vidtas för att antingen återkapitalisera institutet så att det kan fortsätta sin verksamhet, eller för att omvandla vissa skulder till aktiekapital i samband med att tillgångar och skulder förs över till en brobank. Skuldnedskrivning för att återkapitalisera ett institut får enligt direktivet endast ske om det är realistiskt att nedskrivningen i kombination med andra åtgärder återställer institutets livskraft. EBA ska utveckla standarder och arbeta fram vägledningar för skuldnedskrivning. Mer ingående regler för skuldnedskrivning framgår av direktivet."

Talet om "vissa borgenärer" (betonat ovan) visar sig nu betyda att företagens bankkonton, liksom privatpersoners sparkapital överstigande 100.000 euro, kan konfiskeras för att hålla igång det internationella spekulativa finanssystemet. I EU-direktivets 171 sidor fanns inte heller detta förklarat "mer ingående".

Vad håller Gunnar Hökmark på med?

EU-kommissionens förslag är för tillfället under slutbehandling i Europaparlamentet och väntas läggas fram av EU-kommissionen för beslut på vårens EU-toppmöten. Den moderate ledamoten Gunnar Hökmark leder diskussionerna om detta i Europaparlamentet. Han sa i ett uttalande till Reuter den 25 mars att "man måste kunna göra bail-in även med insättarkontona ... Insättningar under 100.000 euro är skyddade ... insättningar utöver 100.000 euro är inte skyddade och skall behandlas som en del av det kapital som kan användas genom bail-in."

Hökmark sa också att han trodde att det finns en majoritet i Europaparlamentet bakom förslaget, men det var innan det blev känt att Cypern var en modell för hela EU:s bankkrishantering.

Frågan är om den annars företagsvänlige Hökmark tänkt igenom konsekvenserna för företag och människor av att konfiskeringen av bankkonton används för att återkapitalisera banker och betala deras skulder? Kanske han tänkt sig bail-in för en bank i taget och inte för ett helt land som Cypern eller för en internationell systemkris?

Till synes aningslöst varnade Hökmark i samma uttalande alla banksparare inom EU och uppmanade dem att kolla bankens hälsa innan de tar risken och sätter in sina pengar på banken:
- Om man sätter sina pengar i Royal Bank of Scotland ... eller Deutsche Bank, så tar tar man, beroende på hur den banken går, en risk. Man behöver vara medveten om att man tar en risk.
- Jag vill att vi lagstiftar så att det gör investerare medvetna om risken. Verktyget bail-in kommer att skapa tusen och åter tusen övervakningsmyndigheter [d.v.s. alla bankspararna].

Vill verkligen Hökmark att företag och privatpersoner skall se sina bankkonton som investeringar som kan riskeras och de skall vara oroliga för? Kommer de inte då att lämna banksystemet? Eller vill Hökmark att kunderna skall fly till de beskyddade banker som är så stora att de in kan gå under (Too Big To Fail - TBTF)? De brittiska och amerikanska bankmyndigheterna kom i december förra året överens om en sådan lista över "Globalt aktiva systemviktiga finansiella institutioner" (engelsk förkortning:G-SIFI) med 28 av världens största banker, varav Nordea var den enda i Norden. Vill verkligen Hökmark skapa en fanflykt från de andra svenska bankerna till Nordea?

Det är oklart i vilken mån ledamöterna i både Riksdagen och Europaparlamentet har varit medvetna om Cypernmodellen. De enda som förutsåg riskerna med EU:s ramverk för bankkrishantering var Vänsterpartiet, som i sin reservation i praktiken förutsåg risken med Cypernmodellen redan innan den fanns. Man krävde bankdelning och pekade på riskerna med att "förslaget betraktar ett stort antal av Europas finansinstitut som systemviktiga".

Nu börjar det i alla fall bli klart vad som är på gång för EU och hela västvärlden. Lyndon LaRouche har varit mycket tydlig och varnat för vad som händer när världsekonomin övergår från politiken med kvantitativa lättnader (bail-out) till kvantitativa stölder (bail-in), just den politik som Cypernmodellen representerar. I sin dramatiska internetdiskussion den 15 februari i år sa LaRouche vad som är på väg att ske om det inte stoppas genom en bankdelning enligt Glass-Steagall:

"Den enorma mängden med skulder, som skapats med hjälp av den monetaristiska hanteringen, skulle utraderas. De skulle byta ut det mot ett nytt finanssystem, som helt och hållet nonchalerar alla betalningsskyldigheter som är förknippade med det gamla! Vilket skulle betyda att majoriteten människor i världen skulle svälta ihjäl, snabbt. ... Jag vet exakt vad de håller på med, för jag vet hur finanssystem fungerar. Det som de håller på med, det enda som kan fungera, är att stryka ett streck över hela räddningspaketsystemet, bara sopa undan det, och sedan komma in med ett nytt system, där de som är privilegierade inbjuds att vara med i detta system, och de kommer att få relativt bra inkomster att leva på, men det stora flertalet får tyvärr ingenting. Detta är den största befolkningsminskningsplanen hittills i den kända historien. Och detta är den politik som de som motsätter sig Glass-Steagall står för - oavsett om de vet om det eller ej. Men de kommer att hållas ansvariga för effekterna av den politiken."

Se videon med den svenska texten från LaRouches tal: http://www.larouche.se/artikel/larouche-dodlig-hyperinflation-eller-glass-steagall-0

Se videon där författaren förklarar vad Cypernmodellen innebär: http://larouche.se/artikel/ulf-sandmark-konfiskering-av-privata-konton-nya-bankraddningspolitiken

Se video med Dennis Small om Cypern som schablonmodell (engelska): http://larouchepac.com/node/26013

Bankdelningslagen Glass-Steagall (kort film på svenska): http://larouche.se/artikel/att-dela-bankerna-ratt-pa-60-sekunder

Trestegslösningen (svenska):
http://www.larouche.se/artikel/tre-steg-mot-overlevnad

Marshallplan för Medelhavsområdet (svenska): http://www.larouche.se/nyheter/2012/06/24/marshallplan-for-medelhavsomra...

Källor:

"The Dijsselbloem Principle", By Felix Salmon, March 25, 2013
http://blogs.reuters.com/felix-salmon/2013/03/25/the-dijsselbloem-principle/

"EU to push for losses on big savers at failed banks - lawmaker"
Tue Mar 26, 2013 * EU Parliament's Hokmark - savers should be aware of bank risks: http://www.reuters.com/article/2013/03/26/eu-savers-idUSL5N0CI2V220130326

Sacrificing Depositors, Cyprus Bailed Out the EC/ECB: http://larouchepac.com/node/26079

"From bail-out to bail-in" Economist guest article by, Paul Calello, the head of Credit Suisse's investment bank, and Wilson Ervin, its former chief risk officer, propose a new process for resolving failing banks. Jan 28th 2010: http://www.economist.com/node/15392186

Listan på de utvalda TBTF-bankerna finns här: Resolving Globally Active, Systemically Important, Financial Institutions, a joint paper by the Federal Deposit Insurance Corporation and the Bank of England, was published on Dec. 10, 2012: http://larouchepac.com/node/26058

Quantitative Stealing - A Chronology: http://larouchepac.com/node/26105

Quantitative Stealing Soon coming to a bank near you (diagram med det samlade bankstödet): http://larouchepac.com/node/26098

Finansutskottets utlåtande om EU krishateringsramverk:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/201112/FiU12/?vote=true

EU-kommissionens förslag om ett nytt ramverk till Europaparlamentet (svenska): http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2012:0280:FIN:SV:HTML

och på alla EU-språken: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:52012PC0280:SV:NOT

Troika Memorandum for Genocide: Poverty-Stricken Cyprus Can Bail Out Eurozone:http://larouchepac.com/node/26116

Om konfiskationspolitiken i USA och Canada:

"Too Big To Close": Those Who Voted For Dodd-Frank Are In on Deposit Robbery: http://larouchepac.com/node/26077

Canadians in Uproar Over Proposed Stealing of Their Deposits: http://larouchepac.com/node/26103