Det danska genombrottet

Besluten i Ryssland och Danmark att möta den ekonomiska krisen och krigshotet med infrastruktursamarbete gör det lättare att nu få igång stora projekt även i Sverige. Det gör det möjligt att direkt börja satsa på magnettåg och även bron/tunneln till Finland. Schillerinstitutets kommande konferens gör det möjligt för Sverige att direkt komma in i planeringen. Under sommaren har Danmark skapat stora genombrott för flera jätteprojekt. Det lilla lilla Schillerinstitutet, i det lilla, lilla Danmark har klart även påverkat det stora, stora Tyskland.

På det danska Schillerinstitutets kaderskola (på engelska) talade Hussein Askary om den brittiska imperiepolitikens historia som bakgrund till krigen i Irak och Afghanistan och det omedelbart överhängande anfallet mot Iran. Läs eller lyssna på talet här. De andra talen tog bl.a. upp den danske upptäckresanden Vitus Berings gigantiska ryska expedition till Stilla havet då sundet som gavs hans namn upptäcktes. Lyssna på det talet här.

Magnettåg Hamburg - Stockholm

Det är nu möjligt börja planera för magnettåg i Sverige sedan det danska Schillerinstitutet fått igång en bred diskussion om att bygga magnettåg i Danmark och den danska regeringen fått fram ett beslut om att bygga Fehmarnsundförbindelsen från Rödby i Danmark till Puttgarten i Tyskland. Den danska diskussionen har satt sina spår i Tyskland. Den stora Hamburgtidningen Die Welt hade den 21.6 en artikel på utrikessidorna med rubriken "Köpenhamn - Hamburg på 40 minuter", som berättade om Schillerinstitutets förslag att bygga magnettågslinjer. Se vidare här.

Möjligheten att bygga ett magnettåg Hamburg - Stockholm betyder att även ett bro/tunnel-projekt Sverige-Finland kan sättas på dagordningen nu. Med en förbindelse från Stockholm/Norrtälje via Åland till Åbo skulle Sverige kunna bli en länk för hela Västeuropa till Finland och S:t Petersburgområdet. De ryska planerna på en tunnel under Beringssund till USA/Alaska samt satsningarna på de Eurasiska landbroarna gör att tyngpunkten i hela det internationella transportsystemet flyttas norrut och Sverige kan därmed komma i ett mycket bättre läge om vi tar chansen att bygga vår del av transportsystemet. Sverige kan bli en del av de öst-västliga transportvägarna i stället för att vara en återvändsgränd i Europas nordvästra hörn.

Det är den chansen som gör att alla svenskar som tänker 50 år framåt bör delta i eller på annat sätt bidra till Schillerinstitutets konferens "De eurasiska landbroarna blir verklighet" som hålls i Tyskland den 15-16.9 2007. Där kommer Lyndon LaRouche, professor Stanislav Mensjikov och andra strateger från USA, Ryssland, Kina, Indien och Europa att diskutera med legendariska infrastrukturexperter som Hal Cooper om hur världen fredligt kan byggas ur krisen. Alla viktiga infrastrukturprojekt bör läggas på dagordningen där, för att åstadkomma en gemensam satsning på att få igång ett modernt infrastruktursamarbete för hela världen.

Det danska genombrottet

Med en särdeles aktiv kampanj med tre kampanjtidningar om 50.000 exemplar vardera har det danska Schillerinstitutet nu lyckats sätta ytterligare en dansk bro på dagordningen. Den kallas Kattegattförbindelsen och ska gå norr om Storabältförbindelsen mellan Själland och det jylländska fastlandet. Trafikökningen på Storabältbron är så stor att den måste kompletteras inom tio år. Den nya förbindelsen ska gå mer direkt mot Danmarks näst största stad Århus via en ö som heter Samsö. Med hjälp av magnettåg skulle den linjen mellan Köpenhamn och Århus bara ta 25 minuter.

Från att för några månader sedan ha varit ett"utopiskt" projekt blev Kattegattförbindelsen under våren den hetaste politiska frågan i Danmark. Idag stöds ett sådant brobygge av hela det politiska spektret och opinionsmätningar säger att 53 procent av danskarna vill ha bron. 50 procent av dem vill ha både bilväg och höghastighetståg på bron. Danmark har inget höghastighetståg alls ännu och Schillerinstutet menar att Danmark helt enkelt kan hoppa över snabbtågsutbyggnaden och satsa direkt på magnettåg. "Istället för att vara sist med det gamla bör vi vara först med det nya och bygga magnettåg på Kattegattförbindelsen", skrev Schillerinstitutets ordförande Tom Gillesberg i en debattartikel i Danmarks största tidning Jyllandsposten den 21.6. Dagen innan hade Jyllandsposten en jättebild av ett magnettåg på förstasidan och presenterade magnettågstillverkaren Siemens´ och den danska ingenjörsbyrån Rambölls studier över hur en magnettågsförbindelse kunde byggas mellan Köpenhamn och Århus. Gillesbergs inlägg var en kritisk kommentar till att Jyllandsposten veckan innan bara ville ha snabbtåg på Kattegattförbindelsen, men tidningen hade låtit sig övertygas och deltog nu i opinionsbildningen för magnettåg. (Den artikeln är inte längre tillgänglig på deras hemida - tyvärr.)

Schillerinstutet menar att man borde bygga ett komplett magnettågssystem för hela Danmark ungefär i samma H-form som motorvägsnätet har. Det innebär en linje längsmed hela Jylland från tyska gränsen till Ålborg och en linje från Fehmarnsundförbindelsen från Tyskland (och Hamburg) norrut över öarna till Köpenhamn och Helsingör (och Oslo resp. Stockholm). Dessa två linjer bildar tillsammans med den tvärgående linjen Köpenhamn-Århus ett komplett H-format magnettågsnät. Eftersom Öresundsbron snart också kommer att nå sin kapacitetsgräns måste i alla fall en ny bro byggas över Öresund vid Helsingör och Helsingborg och då kan den byggas för magnettågsförbindelsen till Norge, Sverige och Finland. Planen för det H-formade motorvägsnätet och broarna över Stora Bält och Öresund utformades 1936. De tre nya broarna, över Fehmarn, Kattegatt och Öresund, tillsammans med ett magnettågsystem är den vision som krävs för de kommande 50 årens infrastruktur, skrev Tom Gillesberg i en ny debattartikel i Jyllandsposten 30.7. Läs artikeln här.

Även Tyskland inspireras

Schillerinstitutets kampanj för en modern dansk infrastrukturkostym har påverkat även Tyskland. Den sista juni var deadline för förhandlingarna om att bygga Fehmarnsundförbindelsen. Det var EU:s löfte att medfinansiera bron till 30 procent (i stället för 20 procent) som löpte ut det datumet. Den danska regeringen tryckte på, men den tyska regeringen förhalade för att kortsiktigt "spara" pengar i statsbudgeten. Den tyske kommunikationsministern Tiefensee var helt emot brobygget. Han var mer inriktad på kommunikation i den virtuella världen (IT) än i den reella. Med hela infrastrukturdebatten i full gång kunde den danska regeringen trycka på maximalt. Det gick så långt att lilla Danmark erbjöd stora Tyskland att finansiera brobygget ensamt. Allt danskarna begärde var att få tillstånd att landa bron på tysk mark, så att den inte skulle sluta i tomma intet.

Återigen var det Schillerinstitutet som ingrep. Den 18.6 demonstrerade man för bron utanför den tyska ambassaden i Köpenhamn och överräckte en bromodell till den tyska ambassadören Gerhard Noureney. Tack vare detta fick hela Tyskland höra om de danska kraven via Deutschlandfunk. Radioinslaget om demonstrationen inleddes med Schillerinstitutets kampanjsång på tyska: "Danskarna säger ja, tyskarna säger nej, ja, nej. Låt oss bygga bron, tänk inte så smått, ett stort land tänker inte så smått." I Berlin demonstrerade Helga Zepp-LaRouches parti BüSo för bron utanför regeringens ministerier och i Stockholm demonstrerade LaRoucheungdomarna utanför tyska ambassaden med budskapet att Fehmarnbron är en angelägenhet för hela Skandinavien!

Förhandlingarna om Fehmarnbron drog ut i det längsta men för att göra slut på pinsamheten för Tyskland vred förbundskanslern Angela Merkel om armen på sin minister och såg till att han den absolut sista vardagen den 29.6 skrev på. Beslutet blev att danskarna finansierar bron men tyskarna finansierar anslutningarna på den tyska sidan. Danskarna såg därmed till att ansökan till EU kom in i tid.

Beslutet om bron har väckt stor entusiasm i norra Tyskland. Hamburgtidningen Die Welt fångade upp Schillerinstitutets idé om att bygga magnettåg Hamburg-Köpenhamn och regeringschefen i delstaten Schleswig-Holstein framhöll att den tyska regeringen inte fick snåla med anslutningarna utan att järnvägen skulle bli dubbelspårig och inte enkelspårig och att andra järnvägar slutligen skall elektrifieras. Han vill dra ut maximal effekt av att Sveriges och Norges handel med Europa kan öka genom norra Tyskland och skapa så mycket industri som möjligt så att transportkorridoren också blir en utvecklingskorridor. Läs mer här.

Linjen från Hamburg över Fehmarnsund till Köpenhamn är en avgörande del av den sk Europakorridoren från Stockholm och Göteborg till Hamburg. Europakorridoren är ett projekt, som drivs av alla kommuner och regionala organisationer längs hela sträckan, för att förbinda Skandinavien med Kontinentaleuropas snabbtågssystem. Eftersom den planeras gå till mer än halva sträckan genom Sverige i en ny sträckning från Helsingborg (längs E4) genom Värnamo och Jönköping till Tranås i norra Småland, är det mycket bättre att bygga en magnettågsbana mellan Stockholm respektive Göteborg och Hamburg. Magnettåg är billigare att bygga, speciellt i kuperad terräng och innebär att hela ekonomin lyfts till en helt ny teknologisk nivå. Det danska genombrotten gör att magnettåg nu kan sättas på dagordningen även i Sverige och likaså förlängningen genom en tunnel /bro via Åland till Finland och sexmiljonersstaden S:t Petersburg.

(Ur EAPs E-Nyhetsbrev från vecka 31, 2007)